Situationsrummet förklarar videobedömningar
Publicerad:
Vi släpper varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar.
De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.
I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov. Det är inte vid alla målsituationer som domarna kan ta hjälp av videobedömning från situationsrummet utan endast vid händelser enligt listan längst ner i artikeln, enligt Spelregler för ishockey.
Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.
Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.
Situationsrummet på X
Under match när videobedömning har gjorts kan du direkt efter få en förklaring från situationsrummet på X (tidigare Twitter).
Situation 1: Färjestad–Linköping
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Anfallande spelare har en kontakt med målvakten i förstaläget, men flyttar sig därefter utanför målområdet och målvakten hinner ta en ny position – och när målskottet går så finns ingen kontakt, därav mål.
Situation 2: Djurgården–Leksand
Efter videobedömning framgår det att pucken styrs av klubban under ribbans höjd. Därav, mål. Detta enligt regel 80.3 ”Spel med hög klubba”.
Förklaring:
Videogranskning görs för att säkerställa att pucken inte styrs in med hög klubba, och på närbilderna syns de tydligt att anfallande spelare träffar pucken under ribbans höjd, därav mål.
Situation 3: Brynäs–Örebro
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”.
Förklaring:
Anfallande spelare parkerar innanför målområdeslinjen. När målvakten flyttar huvudet åt sidan så uppstår en kontakt med anfallande spelare – huvudet slår i rumpan – vilket gör att målvakten blir störd och hindras i sin förmåga att rädda pucken. Därav ej mål.
Situation 4: Luleå–Timrå
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare avsiktligt slagit eller kastat pucken i mål med sin hand. Därför, EJ mål. Detta enligt regel 78.5 i ”Underkända mål”.
Förklaring:
Videobilderna visar tydligt att anfallande spelare boxar in pucken med handsken. Klubban är vänd åt andra hållet utan chans att nå pucken, och anfallande spelare väljer då att boxa mot pucken i riktning mot målburen, därav bedöms att pucken slås in avsiktligen, därav ej mål.
Situation 5: Luleå–Timrå
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”.
Förklaring:
Anfallande spelare står i målområdet på sin väg därifrån drar han med sig målvaktens klubba, vilket sätter målvakten ur balans när målskottet kommer, vilket hindrar målvaktens förmåga att rädda pucken. Därav ej mål.
Situation 6: Frölunda–Färjestad
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”.
Förklaring:
Anfallande spelare framför mål slår på målvaktens plockhandske, vilket gör att målvakten dirigerar in pucken i eget mål. På kameravinkeln ovanifrån syns det tydligt att anfallande spelare slår på målvaktens plockhandske. Därav ej mål.