Situationsrummet förklarar videobedömningar
Publicerad:
Vi släpper varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar.
De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.
I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov. Det är inte vid alla målsituationer som domarna kan ta hjälp av videobedömning från situationsrummet utan endast vid händelser enligt listan längst ner i artikeln, enligt Spelregler för ishockey.
Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.
Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.
Situationsrummet på X
Under match när videobedömning har gjorts kan du direkt efter få en förklaring från situationsrummet på X (tidigare Twitter).
Situation 1: Luleå–Frölunda
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”.
Förklaring:
Anfallande spelare trycker in försvarande spelare i målvakten. Det är alltså försvarande spelare som orsakar kontakten med målvakten och hindrar dennes förmåga att rädda pucken. Därav ej mål.
Situation 2: Färjestad–Rögle
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”.
Förklaring:
Anfallande spelare tar sig själv in framför målvakten och initierar kontakt med målvakten: skridsko mot benskydd samt byxa mot axel/huvud, vilket hindrar målvakten i sin förmåga att rädda pucken. Därav ej mål.
Situation 3: Rögle–Färjestad
Efter videobedömning framgår det att pucken har gått i mål efter en förtidig avblåsning. Puckens spelades dock in i mål efter avblåsningen. Därför, EJ mål. Detta enligt regel 37.3 ”Målsituationer som kan videobedömas”.
Förklaring:
Domaren har stoppat spelet och videobedömning görs för att se om continuous play kan tillämpas. För att ett mål ska kunna dömas efter en för tidig avblåsning måste pucken vara satt i rörelse innan avblåsningen. Avblåsningen får inte påverka någon försvarares möjlighet att stoppa pucken från att gå in i mål. I detta fallet spelas pucken efter signalen varför mål ej kan dömas.