Situationsrummet förklarar videobedömningar
Publicerad:
Vi släpper varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar.
De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.
I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov. Det är inte vid alla målsituationer som domarna kan ta hjälp av videobedömning från situationsrummet utan endast vid händelser enligt listan längst ner i artikeln, enligt Spelregler för ishockey.
Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.
Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.
Situationsrummet på X
Under match när videobedömning har gjorts kan du direkt efter få en förklaring från situationsrummet på X (tidigare Twitter).
Situation 1: Djurgården–Skellefteå
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper.
Förklaring:
Försvarande spelare tar tag i klubban på anfallande spelare, och därefter är det försvarande spelare som initierar kontakten med målvakten. Därav mål.
Situation 2: Skellefteå–Rögle
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare initierat relevant kontakt som är mer än tillfällig och hindrade målvakten på ett otillåtet sätt. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.4 ”Interference on the goalkeeper
Förklaring:
Anfallande spelare trycker in målvakten i målburen, därav ej mål. Det är tillåtet att spela på lös puck, men ej att trycka in målvakt i målburen.
Situation 3: Färjestad–Malmö
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper.
Förklaring:
Försvarande spelare initierar kampen med anfallande spelare framför målburen, men förlorar den kampen och initierar kontakt med egen målvakt. Närkampen framför mål bedöms vara en normal närkamp i en vanlig spelsituation. Därav mål.
Situation 4: Färjestad–Malmö
Efter videobedömning framgår det att hela pucken INTE passerade mållinjen. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”.
Förklaring:
Videobedömning görs för att säkerställa att pucken inte passerade mållinjen, och videobilderna visar tydligt att pucken tar i stolpen. Därav ej mål.
Situation 5: Skellefteå-Rögle
Efter videobedömning framgår det att pucken styrs av klubban under ribbans höjd. Därav, mål. Detta enligt regel 80.3 ”Spel med hög klubba”.
Förklaring:
Utgångsläget är att domarna på isen har dömt mål. Därmed måste det bevisas med säkerhet att det var hög klubba för att målet ska kunna dömas bort, men bedömningen är att det inte med säkerhet kan säkerställas att det var hög klubba. Därmed kvarstår beslutet på isen, mål.
Situation 6: Skellefteå-Färjestad
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Anfallande spelare åker av egen kraft in i målområdet, men initierar ingen kontakt med målvakten förrän pucken har passerat mållinjen. Därav döms mål.
Vid videobedömningen konstaterades dessutom att det inte förelåg någon otillåten dirigering. Pucken tar någonstans på anfallande spelare, men det sker ingen avsiktlig dirigering.