Situationsrummet förklarar videobedömningar
Publicerad:
Vi släpper varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar.
De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.
I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov. Det är inte vid alla målsituationer som domarna kan ta hjälp av videobedömning från situationsrummet utan endast vid händelser enligt listan längst ner i artikeln, enligt Spelregler för ishockey.
Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.
Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.
Situationsrummet på X
Under match när videobedömning har gjorts kan du direkt efter få en förklaring från situationsrummet på X (tidigare Twitter).
Situation 1: Brynäs–Växjö
Efter videobedömning för spel med hög klubba framgår det att pucken inte styrs av klubban över ribbans höjd då anfallaren inte spelar pucken. Därav, mål. Detta enligt regel 80.3 ”Spel med hög klubba”.
Förklaring:
Vid videobedömning konstateras att pucken inte nuddar anfallande spelares klubba, därmed är det ingen hög klubba. Vi videobedömningen fastställs också att hela pucken har passerat mållinjen. Därav döms mål.
Situation 2: Malmö–Skellefteå
Efter videobedömning framgår det att pucken spelades i mål utan en distinkt sparkrörelse. Därav, mål. Detta enligt regel 78.4-78.5 ”Mål”.
Förklaring:
Anfallande spelare gör en naturlig förflyttning framåt framför målburen och i samband med det så träffar pucken skridskon och går in i mål. Det finns ingen distinkt sparkrörelse som tillför pucken fart. Därav döms mål.
Situation 3: Luleå–Frölunda
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”.
Förklaring:
Anfallande spelare driver mot målburen. Det finns en kontakt med försvarande spelare, men det är inte den som orsakar att anfallande spelare hamnar i målområdet, och anfallande spelares inbromsning är inte tillräcklig för att inte hamna i målområdet. Anfallande spelare initierar kontakt med målvakten som därmed blir hindrad i sin förmåga att rädda pucken. Därav döms ej mål.
Situation 4: Växjö–Brynäs
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare ger en lindrig knuff på motståndaren vid en normal spelsituation. Därav, mål. Detta enligt regel 69.4 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Anfallande spelare framför målburen står utanför målområdet och äger sin position. Kontakt mellan anfallande och försvarande spelare uppkommer när försvarande spelare ska byta sida, och försvarande spelare orsakar då kontakten med målvakten. Därav döms mål.