Situationsrummet förklarar videobedömningar
Publicerad:
Vi släpper varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar.
De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.
I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov. Det är inte vid alla målsituationer som domarna kan ta hjälp av videobedömning från situationsrummet utan endast vid händelser enligt listan längst ner i artikeln, enligt Spelregler för ishockey.
Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.
Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.
Situationsrummet på X
Under match när videobedömning har gjorts kan du direkt efter få en förklaring från situationsrummet på X (tidigare Twitter).
Situation 1: Rögle–Färjestad
Efter videobedömning framgår det att pucken styrs av klubban under ribbans höjd. Därav, mål. Detta enligt regel 80.3 ”Spel med hög klubba”.
Förklaring:
Videogranskning gjordes för att säkerställa att pucken inte styrdes in med all för hög klubba, och bedömningen är att det inte var någon hög klubba, därav mål.
Situation 2: Växjö–Örebro
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”.
Förklaring:
Anfallande spelare initierar kontakt med målvakten och pucken har inte passerat mållinjen när kontakten sker, därav ska det inte dömas mål.
Situation 3: Djurgården–Luleå
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten på ett otillåtet sätt. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Bedömningen görs att pucken är lös under hela situationen och det är tillåtet att spela på lös puck, så länge kraften inte är överdriven, och det bedöms den inte vara i det här fallet. Därmed: anfallande spelare spelar på lös puck med rimlig kraft, därav döms mål.
Situation 4: Skellefteå–Rögle
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Anfallande spelare initierar en lätt kontakt med målvakten i första situationen, men lämnar sedan situationen och målvakten hinner ställa om. I nästa situation är det en kampsituation framför mål, men när målskottet går är anfallande spelare utanför målområdet och den kontakt som sker med målvakten sker också utanför målområdet, därav mål.
Situation 5: Skellefteå–Rögle
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Det är en kampsituation framför målburen, i huvudsak utanför målområdet, och det sker en lätt kontakt med målvakten, men inte med sådan kraft att det påverkar målvaktens förmåga att rädda pucken, därav döms mål.
Situation 6: Färjestad–Timrå
Efter videobedömning framgår det att målet gjordes innan tiden löpt ut. Detta enligt regel 37.3 ”Målsituationer som kan videobedömas”.
Förklaring:
Videogranskning görs för att säkerställa att hela pucken passerat mållinjen innan signalen går, vilket videobilderna visar att den gjorde, därav mål.
Situation 7: Skellefteå–Linköping
Efter videobedömning framgår det att hela pucken passerade mållinjen. Därav, mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”.
Förklaring:
Domarna bedömer ej mål på isen, men videogranskningen visar att pucken var inne i målburen, därav döms mål.