Vi släpper varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar.
De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.
I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov.
Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.
Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.
Situationsrummet på X
Under match när videobedömning har gjorts kan du direkt efter få en förklaring från situationsrummet på X (tidigare Twitter).
2026-09-26
Situation 1: Brynäs–Luleå
Efter videobedömning framgår att den anfallande spelaren har etablerat en betydande position inne i målområdet och därigenom obstruerat målvaktens synfält. Därav EJ mål. Detta enligt regel 69.3”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet.
Förklaring:
Anfallande spelare åker in i målområdet, slår stopp och tar en etablerad position. I samband med det kommer målskottet där målvakten störs visuellt. Därav ej mål.
Situation 2: Björklöven–Färjestad
Efter videobedömning framgår det att hela pucken INTE passerade mållinjen. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”.
Förklaring:
Efter videogranskning konstateras att hela pucken aldrig passerade mållinjen, därav ej mål.
Situation 3: Björklöven–Färjestad
Efter videobedömning framgår det att man INTE ser pucken passerade mållinjen. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”.
Förklaring:
Vid videogranskning kan ej fastställas att hela pucken passerade mållinjen, därmed kvarstår domarnas beslut på isen, ej mål.
Situation 4: Växjö–HV71
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Anfallande spelare gör en inbrytning och det uppstår en viss kontakt med målvakten. Kontakt bedöms på relevans, kraft och tid, och här görs bedömningen att det inte är relevant kraft i kontakten och att det inte är kontakten som orsakar målvaktens rotation, utan den hade uppstått ändå. Därav döms mål.
2026-09-29
Situation 5: Skellefteå–Luleå
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare trycker på benskyddet därav att pucken går in i mål. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”.
Förklaring:
Anfallande spelare spelare med alltför stor kraft på målvaktens benskydd vilket gör att pucken gå in i mål, därav ej mål.
2029-10-01
Situation 6: HV71–Örebro
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”.
Förklaring:
Anfallande spelare är i målområdet och har en etablerad position. Målvakten försöker göra en förflyttning i andraläget men hindras av anfallande spelare, och förlorar därmed förmågan att röra sig fritt i målområden och hindras därmed från att rädda pucken. Därav ej mål.
Situation 7: Frölunda–Brynäs
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”.
Förklaring:
Anfallande spelare kommer i kontakt med målvakten i samband med sitt avslut, och i det läget får hans skridsko kontakt med målvaktens benskydd och det hindrar därmed målvaktens förmåga att rädda pucken i andraläget. Därav blir det inte mål.