För många är mellandagarna en tid för mindre jobb och återhämtning, men det gäller inte för Morgan Johansson. När SHL.se når honom har han dagen innan dömt toppmatchen Rögle-Frölunda och dagen därpå väntar en ny resa till Skåne då det är Malmö-Växjö. Däremellan har har han åkt upp till Jönköping och dottern Thea som spelar SDHL-hockey med HV71.

– Jag ska ta hand om henne lite och efter hennes träning tar jag med henne hem. Vi har lite saker att fixa med här. Det är stopp i ett avlopp i lägenheten. Hon frågade om hon skulle testa att fixa det själv, men jag sa att jag fixar det så hon inte står utan avlopp över nyår, säger Johansson.

Du litar inte på hennes avloppskunskaper?

– Hmm, nja. Med mycket annat, men kanske inte just med avlopp, haha. Hon får vara med och titta så kan hon göra det själv nästa gång, säger Morgan Johansson, som även har en 16-årig son, men han bor fortfarande hemma.

– Det lär han få göra ett bra tag till. Honom släpper inte mamman ur huset, skrattar Morgan Johansson.

{!A}

Snart dömt 900 SHL-matcher

51-åringen närmar sig 900 matcher som huvuddomare i högstaligan. Att han skulle börja syssla med något kring hockey föll sig rätt naturligt – och det är mycket tack vare hans pappa.

– Min far har varit engagerad i Troja/Ljungby sedan 1950-talet. Intresset för hockey har alltid funnits. Ibland har det varit galet för det har varit väldigt mycket hockey emellanåt, men det är livet och jag hoppas att det får vara det för lång tid framöver. Jag trivs väldigt bra med det, säger han.

Morgan Johansson spelade hockey fram till att han var 16, 17 år, men en knäskada gjorde att han valde att byta klubban mot en pipa.

– Jag ville behålla kopplingen till sporten. Jag hade mitt liv utstakat och ville bli hockeyspelare, men det gick inte. Det tog rätt lång tid innan jag kom tillbaka från knäskadan och jag var lite rädd att skada knäet igen. Då blev det rätt naturligt att jag slutade spela ishockey, men jag ville fortsätta med hockeyn, säger han.

{!B}

Satte du direkt upp mål kring hur långt du skulle nå, eller var det mer som en kul grej?

– De första åren var nog mer som en kul grej, men sedan blev det rätt naturligt att jag satte målsättningar. Jag vet att jag hade som mål att döma dåvarande Elitserien som linjeman och det gjorde jag 1992, säger Morgan Johansson.

"Då var jag faktiskt nära att sluta"

Efter fem år som linjedomare i högstaligan bestämde han sig för att sadla om och bli huvuddomare.

–  När jag kom upp i Allsvenskan blev det en liten broms. Jag var i Allsvenskan i fem säsonger och då var det lite tufft. Det var inte riktigt min ambition. Då var jag faktiskt nära att sluta. Sedan fick jag en match i högstaligan under lockouten 2005/06, Mora-HV71. Det var bra att det blev så och att jag valde att fortsätta döma har jag aldrig ångrat, säger han.

Hur nära var det att du slutade?

– På den tiden var dömningen en hobby. Då fick jag ha ett jobb som jag kunde kombinera med hockeyn. Alla jobb har fått stå tillbaka. Hockeyn har alltid varit etta, även om jag har sagt till arbetsgivaren att det absolut inte har varit så, haha.

– Jag har nog alltid varit väldigt lösningsorienterad för att det ska gå att kombinera jobbet och hockeyn så bra som möjligt. När jag dömde i Allsvenskan var det väldigt tufft och även de första åren i SHL, fram till att jag fick min anställning 2011/12. Vi hade småbarn hela vägen i början. Det var jäkligt tufft, säger han.

Hur kunde en vanlig dag se ut för dig under den här tiden?

– Jag kanske kom hem vid tre, fyra på nätterna. Den lille hade kolik också, och hade min fru stått och vaggat vagnen fram till klockan tre var det bara för mig att ta över då. Sedan stod jag där till kvart i sju då jag skulle iväg till jobbet. Vissa dygn sov jag inte alls. Då var det jäkligt tufft. Sedan renoverade vi huset också, säger han och fortsätter:

–  Jag vet inte hur vi klarade av det, men på något sätt gick det. Sedan tror jag inte att jag gjorde mig själv hundraprocentigt rättvisa någonstans, varken här eller där. Men så var det. Det fanns inga professionella domare och det gällde att hitta lösningar. Tillvaron är klart behagligare nu, men det blir fortfarande mycket hockey ändå, säger Morgan Johansson.

{!C}

"Det kan jag ha dåligt samvete över ibland"

För även om hockeyn är ett yrke för Morgan Johansson tillbringar han gärna sin lediga tid med att titta på hockey, och som tur är delar han det intresset med sin fru.

– I helgen hade vi en ledig dag och jag tror vi betade av fem matcher. Det var reprisen av Rysslands JVM-match mellan 9 och 11 . Sedan var det SDHL mellan 12 och 14 och efter det var det SHL någon timme innan Thea skulle spela match, HV71-Brynäs. På kvällen blev det en till SHL-match. Mycket tid i soffan den dagen, säger han.

Morgan Johansson pratar väldigt varmt om sitt jobb, men de 37 säsongerna som domare har förstås också innehållit några mindre roliga upplevelser. En av dessa utspelade sig på våren 2017. Mitt i natten fick han ett samtal från en person som riktade ett dödshot mot honom, och därefter kom ett par hotfulla sms. Men det var inget som gjorde att Morgan Johansson var nära att byta jobb.

– Det var aldrig någon diskussion kring det. Visst funderade jag kanske på vad det är jag håller på med. Någonstans kände jag ändå att de onda ska inte vinna mot de goda. Så resonerade vi, säger han.

Det blev ett snack inom familjen?

– Ja, och det har det alltid varit. Någonstans måste de vara med på resan också. Jag är borta otroligt mycket under de åtta månader vi dömer. Det är ett beslut vi tar gemensamt. I efterhand kan jag tänka på hur det var när barnen var små, för jag var nästan aldrig hemma. Det kan jag ha dåligt samvete över ibland. Det kan jag ta igen nu och jag är alltid och tittar när de spelar och försöker vara närvarande. Men tiden under deras uppväxt, med alltifrån hockeyskola till hemma med läxor och sådant, har min fru fått dra ett otroligt lass. Där har jag inte varit med, men det behöver vi inte prata om mer för då får jag dåligt samvete, säger Johansson.

Vad är det som driver dig att fortsätta efter 37 år som domare?

– Jag tror det är spänningen. Sporten som sådan är fantastisk! Det kan vara så många skepnader i matcherna och man har att göra med så mycket folk hela tiden. Hela tiden är det utmaningar och det gillar jag. Jag gillar att jobba med människor, se hur folk reagerar i olika situationer, säger han.

{!D}

"Handlar om rekrytering av nya hockey spelare"

Utöver jobbet som SHL-domare är Morgan Johansson sedan februari 2019 projektledare för Svensk ishockeys nollvision mot hjärnskakningar, med syfte att få ner antalet hjärnskakningar.

– Jag ser en positiv utveckling, att spelarna börjar ta ett stort ansvar. Där har vi kommit långt. Även i SDHL ser det lika positivt ut, med ungefär en halvering av huvudskador jämfört med förra året. Likadant i Allsvenskan, säger Morgan Johansson.

För att ta nästa steg med nollvisionen samarbetar de med forskare på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, och Morgan Johansson har fått erfara att forskning kräver tålamod.

– Det finns ingen snabb lösning med det här, men ibland kan jag känna, ursäkta uttrycket, att de är så jäkla sega, haha. Jag hade velat göra ännu mer, men man får vara nöjd över att det går åt rätt håll. Nu gäller det att hålla i det här och det är viktigt att vi fortsätter prata om det. Jag jämför det lite med hur det är för en alkoholist eller narkoman. Först är det en förnekelsefas där man säger ”vi har inget problem”. Den fasen har vi kommit förbi. Vi har erkänt att vi har ett problem och när man har gjort det öppnar sig möjligheter. Många säger att det är negativt för hockeyn att det skrivs om huvudskador, men om vi bara hade sopat det under mattan hade det blivit ännu värre. Det är bättre att ta upp det till ytan och jobba med det, för mycket handlar om rekrytering av nya spelare. Nu ser föräldrar att vi försöker göra något åt situationen, säger Morgan Johansson och avslutar utlägget om nollvision:

– Jag tycker det är jätteskoj när arbetet ger resultat. För mig är det lite vinnarskallen och tävlingsinstinkten som skjuter in, säger han.

Hur yttrar sig din vinnarskalle som domare?

– Har jag tagit en felaktig utvisning är jag inte speciellt nöjd. Då är jag inte rolig att ha att göra med. Sedan vill jag såklart bli uttagen till slutspel. Alla domare i SHL vill döma den sista matchen, det är så vi tävlar. Det är också en utmaning för oss och för våra ledare, att få ihop gruppen. Vi tävlar med varandra, men vi ska också samarbeta på ett bra sätt. Det i sig är en rätt stor utmaning, säger Morgan Johansson.

{!E}

Om du har gjort en mindre bra match, hur märks det när du kommer hem?

– Jag har ingen ro i kroppen. Jag kan fundera på vad jag hade kunnat göra annorlunda. ”Varför gjorde jag si och så?” Hela den processen finns, det kan jag inte sticka under stolen med, säger han.

Gillar att fiska

I och med att hockeyn både är Morgans Johanssons yrke och största passion blir det mycket fokus på det, och när han ska nämna ett intresse som inte innefattar puck och klubba behöver han någon sekunds betänketid.

– Vi fiskar en hel del och det är jag såld på. Det är avkoppling för mig. Jag ha varit till Norge ett par vändor och fiskat hälleflundra. Vi har många sjöar runtomkring hemmet så jag och grabben brukar ge oss ut och det är jättekul. Jag hoppas på lite kallare väder så vi får lite isar för att kunna angelfiska gädda och pimpla lite, säger Morgan Johansson.