Skellefteå AIK - framgångssagan

Publicerad: 2016-03-07 15:56

Skellefteå sätter i tisdagskvällens sista omgång sin signatur på ett imponerande och svårslaget rekord. Fyra seriesegrar i rad har ingen annan klubb klarat av. Vi ska i två delar uppmärksamma detta och ge en beskrivning av västerbottningarnas framfart och vad som kännetecknat den.

När den första säsongen av Elitserien drog igång 1975 fanns Skellefteå med som ett av de tio lagen. Tre år senare, 1978, kom det första SM-guldet, men sedan skulle det dröja länge innan framgångarna återvände till Västerbotten.

Mellan åren 1990 och 2006 spelade inte ens klubben i den högsta ligan och brottades samtidigt med ekonomiska problem. 1997 var det så pass illa ställt att föreningen var nära konkurs. Där och då bestämde sig Skellefteå AIK för att göra grundläggande förändringar för framtida framgångar.

– En vision när vi stod på konkursens brant var att överleva. Sedan hade vi en tydlig vision att vi skulle tillbaka till SHL och vi skulle göra det med fem av tio egna produkter, berättar klubbdirektören Pea Israelsson.

14 egna produkter

För att ett lag ska lyckas krävs det att sportchefen, eller General Managern i Skellefteås fall, lyckas bygga en slagkraftig trupp. Det är något som klubben onekligen lyckats med de senaste åren. Mannen som har legat bakom det är Lasse Johansson, som varit General Manager i föreningen sedan säsongen 2006/2007.

– Vi vill ha så många spelare från de egna leden som möjligt. Det skulle vara jätteroligt om alla en dag var fostrade i våra ungdomslag. Det är tufft, men vi strävar efter att alla killar som är i Skellefteås organisation ska få chansen. Man pratar ofta om rutinen, men det handlar om att prestera när man kommer ut på isen. Då kvittar det om man är 18 eller 35 år. Det ingår också att ha ett sunt ledarskap så människor kan växa, förklarar Johansson.

I dag är endast Janne Pesonen och Andrew Calof utländska spelare i truppen. Resten är svenskar och 14 spelare är fostrade i klubbens ungdomslag.

Lasse Marklund var sportchef i klubben åren 1997-2001. Han gick till ungdomssidan efter det och fick börja jobba med grunderna i föreningen, med exempelvis den nya träningskulturen. Sedan 4-5 år tillbaka är han junioransvarig i klubben och ser till att allt fungerar i de yngre leden.

– Det har varit en lång resa. Många tror att det här har varit en quick fix, men jag skulle vilja hävda att den stora vändningen kom 1997 när vi strukturerade om nästan allt i föreningen. Vi införde en ny träningskultur där vi ville ge spelarna förutsättningar för att kunna spela på SHL-nivå, lära dem från grunden att varje dag gå för det fullt ut och träna hårt. Då trodde många att det räckte att träna tre gånger i veckan för att bli SHL-spelare. Vårt nya sätt att resonera kring träning väckte en hel del åsikter utifrån, minns Marklund.

"Vi skulle vara ledande i Norrland"

Klubben försökte under 00-talet flera gånger ta sig upp i högsta ligan och prenumenerade mer eller mindre på en plats i Kvalserien varje år. Då var fokus helt och hållet på att ta sig tillbaka till SHL, inte att bli ledande inom svensk klubblagshockey.

– Vi hade ju inte varit en dag i SHL på 16 år och då är man inte så kaxig. När vi sedan kom tillbaka sa vi att vi skulle vara ledande i Norrland, berättar Pea Israelsson och fortsätter:

– Under vår resa upp till SHL har vi hela tiden tittat på hur mycket pengar som krävs för att spela i ligan och på de gällande arenakraven. Klarar man inte de olika reglerna som svenska ishockeyförbundet satt upp så funkar det inte att spela i den högsta serien. Arbetet med organisationen pågår hela tiden och vi har fortfarande mycket kvar att göra.

Våren 2006 stod det klart att den anrika klubben var tillbaka i svensk hockeys finrum. Efter att ha klarat av att hålla sig kvar under den första säsongen påbörjades klättringen mot toppen. Säsongen 2007/2008 slutade Skellefteå på åttonde plats i tabellen. Säsongen efter hamnade laget på sjätte plats och sedan följde placeringarna fyra, trea, tvåa, etta, etta, etta och sedan etta igen i SHL 2015/2016. Vi kan verkligen konstatera att klubben tagit successiva steg varje säsong och utvecklats till en maktfaktor i svensk ishockey.

"Skellefteå har satt tonen"

Gamla stjärnbacken och Linköpingsikonen Magnus Johansson har mött Skellefteå åtskilliga gånger under åren. Han menar att västerbottningarna hela tiden trott på sin linje och jobbat uthålligt efter den, vilket han hävdar att de har tjänat på. Han menar också att de varit en klubb som drivit andra klubbar framåt i utvecklingen av svensk ishockey.

– På något vis har sättet de spelat på tvingat alla åt ett håll. Det är ganska stor skillnad i SHL idag jämfört med för tio år sedan och de har varit med och drivit den utvecklingen framåt. Det finns liksom inga fripassagerare idag utan alla som är med i ett SHL-lag måste jobba stenhårt hela tiden. Utvecklingen går framåt och det känns som att de har varit en stor del av den med sin intensitet. SHL är en liga med otroligt högt tempo i jämförelse med andra ligor och på något sätt har väl Skellefteå satt tonen där, säger Magnus Johansson.

– Fysiskt ligger vi långt framme. Vi har en uttalad elitsatsning från U16 och uppåt där träningskulturen är viktig. Vi har även samma spelidé ända från U16 så spelarna har grunderna klart för sig när de kommer upp i seniorlaget. Visst blir det en omställning att möta större och starkare spelare, men det ger dem ändå en trygghet att luta sig mot, berättar junioransvarige Lasse Marklund.

"Tävla om SM-guld varje år"

Pea Israelsson har i sin roll som klubbdirektör full koll på organisatoriska frågor. Även han vill framhålla kontinuiteten som en vinnande faktor, inte bara på isen utan även i organisationen, samt att vara försiktiga med att titta i backspegeln.

– När vi var i HockeyAllsvenskan kollade vi på vad som kännetecknade ett framgångsrikt SHL-lag. Det vi såg var kontinuiteten och det har vi haft på kontorssidan, i styrelsen och i den sportsliga ledningen. Sedan är det ett härligt gäng människor som jobbar inom Skellefteå AIK och vi tittar väldigt mycket på det som komma skall. När vi vunnit och det gått bra för oss har vi inte tittat så mycket bakåt i tiden utan fokuserat på framtiden. Det gör vi fortfarande då det är en utmaning att behålla hungern i organisationen, säger Israelsson.

Klubbens General Manager Lasse Johansson menar att klubben vill vara med och tävla om SM-guldet varje år och för att lyckas med det är noggranheten i allt klubben gör otroligt viktigt.

– Vi har brutit ner hur vi vill spela och träna. Det handlar om att högprestera i allt man gör. Jag brukar säga att Skellefteå AIK är ett stort pussel där varje bit måste prestera på topp.

Bert Robertsson kom till Skellefteå från Västerås och har varit assisterande tränare i klubben sedan säsongen 2011/2012. Han har varit med under de fyra raka seriesegrarna och förlängde nyligen sitt kontrakt med ytterligare tre år.

– Organisationen sattes i bruk långt innan jag kom in i bilden, och jag passade in i det systemet. Klubben har hittat duktiga tränare på alla poster och har genom åren blivit duktiga på att synkronisera helheten, att koordinera alla delar som samverkar för framgångar, säger Robertsson och fortsätter:

– Sedan har vi en gynnsam miljö i staden, att i lugn och ro få jobba på. Det är inte så mycket runtomkring som är framme och petar i verksamheten.

Del två i artikelserien kommer imorgon.

 

 
Skellefteå AIK

Grundad 1921
Seriesegrar 5 st (1981, 2013, 2014, 2015, 2016)
SM-guld 3 st (1978, 2013, 2014)
SM-finaler 6 st (1978, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015)
BILDGALLERI SKELLEFTEÅ AIK