Information om vad som händer i ligan och varför vissa sportsliga beslut fattas är viktigt för SHL. Därför släpper vi varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar.
De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.
I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov.
Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.
Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.
Situation 1: 28 nov Leksand-Malmö
Godkänt mål. Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål.
Situation 2: 28 nov Brynäs-Färjestad
Godkänt mål. Vid videobedömning av misstänkt spark framgår det att pucken spelades i mål med klubban efter att pucken har träffat skridskon. Därav, mål.
Situation 3: 1 dec Skellefteå-Luleå
Ej godkänt. Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål.