• Huvudsponsorer

Torsdag Tor 20 Februari Feb
Lördag Lör 22 Februari Feb
Tisdag Tis 25 Februari Feb
Idag 27 Februari Feb
Lördag Lör 29 Februari Feb
Tisdag Tis 3 Mars Mar
Torsdag Tor 5 Mars Mar

20 frågor med Oscar Alsenfelt

17 januari 2020 13:58
20 frågor

År efter år tillhör Oscar Alsenfelt, 32, ligans bästa målvakter. Nu är det han vi ska lära känna bättre genom 20 frågor. Här berättar han om bråket med Tommy Salo, tacklingarna i tegelväggen från hans pappa och hur nära det var att han slutade med hockey efter att ha fått sparken av Modo.


1. Genom alla år i SHL, finns det någon spelare där du känner att du har haft ett extra mentalt övertag?

– Någon som aldrig har gjort mål tänker du? Jag vill inte jinxa något, haha.

2. Jag känner hur du letar bland spelarna som har lagt av?

– Ja, precis. Jag ska inte vara så feg. Jag säger Mattias Ritola. Jag tänkte säga Andreas Thuresson, men det är för fegt. Jag säger Ritola. Han skjuter och skjuter, men det brukar inte hända så mycket.

3. Omvämnt, finns spelare du har haft svårt mot?

– Det är väl många, men Jesper Olofsson har gjort ett par på mig. Hans handledskott är svåra att nypa. Det swishar till. Han har jag inte riktigt hanterat än, men jag jobbar på det.

4. Vilken styrkeövning tycker du är roligast respektive tråkigast?

– Det finns ingen fysövning som är rolig höll jag på att säga. Vi värmer upp med fobtollstennis. Jag vet inte om fystränaren blir jätteglad om han läser det, haha. Roligt… Just det uttrycket. Det är inte alltid skitkul och det är inte att man står och garvar på isen heller. Jag har lite svårt att tycka att det är roligt. Man ska vara fokuserad, göra det bästa hela tiden, utvecklas och man blir stolt när det går bra. Det är mer de termerna för mig. När någon säger: ”Gå ut och ha kul” tänker jag bara: ”Du fattar inte. Går jag ut och har kul förlorar vi med 1-7.” Likadant med fysträning. ”Nu ska vi ha kul i gymmet”. Ska jag bli så bra som möjligt ska jag nästan spy och det är inte kul. Fotbollstennis är roligast och tråkigast är cykel. I och med att jag har en trasig höft sedan tidigare springer jag sällan. Cykeln har jag suttit på många timmar.

5. Vilka rutiner har du en matchdag?

– Jag har inget extremt, men jag följer mitt program rätt slaviskt två timmar innan match, men det är mer för att jag vill vara proffsig och sätta mig i bra förutsättningar. Jag har samma spellista jag vill lyssna på och jag vill gå en promenad på hemmamatcherna och nuförtiden vill jag gärna gå själv. Jag vill komma in i något djupare stadie. Men jag har inget roligt. Jag önskar jag hade något i stil med att jag kollar Hannibal Lecter 20 gånger varje matchdag.

6. Vem av alla du har spelat med har haft de konstigaste rutinerna?

– Jag vet att Tobias Forsberg i någon intervju svarade på frågan ”vilken film har du sett flest gånger?” Då svarade han "När Lammen Tystnar" och han sa att han hade sett den varje matchdag. Det blir ju typ 700 gånger. Jag frågade om det, men jag fick inte riktigt något svar. Skulle det vara sant är det det sjukaste.

7. Vem var din förebild när du växte upp?

– Svårt. Jag har inte haft någon klockren hockeyförebild. Det har mer varit mina föräldrar. Jag var mycket med min farmor och kollade hur hon var. Det finns ingen klockren målvakt. Den första bok jag fick någon jul var om Pekka Lindmark. Kanske att det var så att jag läste den och blev mer intresserad. Jag brukar svara honom på ett snabbt svar, men det är nog mer mina föräldrar.

8. Din farmor nämnde du. Vad har hon betytt för dig?

– Hon var en skön kärring som man kunde säga vad som helst till. Hon var ärlig tillbaka. Vi hade en relation som två polare kändes det som. Hon betyder mycket, för man kunde vara sig själv och prata om allt, högt och lågt.

9. Följde hon din hockeykarriär?

– Hon gick bort för något år sedan, men hon följde den, men på gammalt sätt, genom Sydsvenskan. Hon blev lack på gubbarna i tipshallen om de sa något dåligt om mig. Hon hade full koll men hon såg inte hockey.

10. Kanske lite text-tv också?

– Ja, text-tv var en klassiker för henne. Hon började dagen med kaffe, cigg och text-tv. Sedan bläddrade hon från typ 100 till 400, haha.

11.På ett personligt plan, vilken säsong så här långt i karriären är du mest nöjd med?

– Jag är rätt stolt över många av dem, på olika sätt. Några har gått extremt bra. Då kan det ofta vara att det börjar bra och sedan rullar det på. Ibland kan jag få frågan om det här är min bästa match efter att jag hållit nollan och räddat 40 skott. Rent statiskt är det kanske det, men när det går ens väg är det ofta rätt lätt. Jag brukar svara någon match för en vecka sedan där jag släppte in tre skott tidigt, men att jag sedan lyckades spika igen och vi vände matchen. Det är psykologiskt svårt att hantera sådana situationer. Där urskiljer sig målvakter tycker jag. För alla är så bra att de kan rädda 40 skott, men väldigt få kan släppa in tre tidigt och var bäst därefter. Lite så är det med säsonger också. Jag var riktigt dålig i Modo (2012/13) och fick sedermera sparken. Jag funderarde på att sluta med hockey. Ändå slutade den säsongen med att jag spelade med Leksand och vi tog klivet upp via kvalserien. Vilket ledde till ännu större steg i karriären. Det är mer sådana grejer.

12. Men du var nära på att lägga av efter Modo alltså?

– Tommy Salo var sportchef i Leksand och han ringde mig flera gånger. Jag kommer ihåg att när han var tränare i Kungälv och jag spelade i Pantern hamnade vi nästan i ett vilt slagsmål. Han ringde mig flera gånger, men jag sa nej hela tiden och sa: ”Du vill inte ha mig. Jag är inte bra och jag vet inte om jag vill spela.” Jag tackade nej till något lag i Finnland också. Jag ringde hem och frågade om jag kan bo i lägenheten vi har och sa: ”Jag tror jag skiter i det här”. Jag var så nära jag kunde vara att sluta, utan att faktiskt sluta.

13. Slagsmålet med Salo vill man höra lite mer om. Vad handlade det om?

– Vi hade vunnit en match. En av deras spelare körde på mig rätt fult med några få sekunder kvar. Jag tror Salo kom in i omklädningsrummet efter och frågade hur det gick med målvakten. Jag var ung och hetlevrad och sa ”du får hålla bättre koll på dina spelare”. Jag tror vi gav varandra någon knuff. Han tar ingen skit. Han hade säkert mer rätt än mig. Jag minns att jag tänkte den där jäkeln gillar jag inte och sedan plötsligt ringar han och är skittrevlig och vill ha mig.

14. Tittar du på klipp på dig själv på YouTube?

– Nja, det brukar jag inte. Men min målvaktstränare brukar klippa ihop grejer på mig, och jag tror han gör det när jag har varit lite sämre. Det erkänner han inte, men jag tror det är så.

15 Vem var du i skolan?

– Jag har alltid gillat att stå i centrum och gillat att synas och höras. Jag tror att jag har tagit rätt mycket plats. Sedan har det varit mycket sport. Jag har alltid dragit mig mot gympahallen och gick hockeygymnasiet. Jag har inte varit den som har varit där mest, men jag har alltid tyckt att skolan varit rätt kul. Inte att jag garvade, utan mer att jag såg det som en rätt bra utmaning. Jag tyckte det var kul att tävla om betygen. Det kändes som jag alltid tävlade. Jag minns att pappa sporrade mig med att jag fick någon femhundring om jag fick mvg i något betyg. Jag vet inte om det är han som har gjort mig till den jag är tävlingsmässigt eller om han har spelat på att jag är sådan. Jag har försökt ha så bra betyg som möjligt. I efterhand kan jag ångra att jag inte lärde mig mer. Jag fick mvg på proven, men kom inte ihåg någonting dagen efter.

16. Vad gjorde du med pengarna du fick för dina mvg?

– Det var hur mycket pengar som helst då. Jag var kung på rasten. Jag kunde bjuda klasskamraterna på en Whoppee på Burger King i stället för att äta i matsalen.

17. Hur var din pappa när det kom till tävling? Kunde ni spela sällskapsspel hemma?

– Vi har tävlat sedan jag var riktigt liten. Jag vet att han och mamma bråkade några gånger för att han skickade in mig i tegelväggen när vi spelade bandy ute. Då var jag orimligt ung. Hade någon sett det hade den personen kunnat ringa socialen. Han tyckte jag var bra tidigt och det var mycket tävling. Sedan jag flyttade hemifrån har vi spelat om allt. Det är fortfarande att vi tävlar om något när vi ses. Det är definitvt hans fel att jag har blivit så skadad.

18. Men det kunde bli tegelväggen alltså?

– Vi hade en liten trädgård. Det var en liten yta och vi hade bara ett bandymål. Då var man tvungen att gå upp och vända för att göra mål. Min brorsa Jacob var fem år yngre och han fick stå i mål. Det enda sättet att komma förbi pappa var att springa längs tegelväggen, men då fick jag skrapsår på hela sidan och då skällde mamma på pappa.

19. Nu när du har egna barn, hur kommer du hantera tegelväggar och en mot en-spel?

– Haha. Jag vet inte än. Helt klart är att man får en annan syn på sina egna föräldrar när man själv har fått barn, både positivt och negativt. Mycket positivt såklart. Hur man själv har blivit lite beroende på hur ens föräldrar har varit och är. Jag har en kille och en tjej (2,5 år) och de är väldigt olika. Jag vill att de ska få gå sin egen väg. Jag vet inte om det blir en putt i tegelväggen, det är mycket möjligt. Jag tror jag älskade det, att pappa tog mig på allvar.

20. Vilket är ditt bästa barndomsminne?

– Det känns som att hela uppväxten var bra, men jag var stolt då brorsan kom. Jag var en stolt storebror. Jag kommer ihåg hur kul jag tyckte det var att ta hand om ett litet barn, även om jag själv var liten. Jag var sex, sju år när han skulle lära sig att gå och jag tyckte det var kul att hålla honom i handen och ta med honom till farmor.