Corsi, Fenwick och underliggande strukturer

25 februari 2022 13:00
#SHLPRIDE

Trenden att analysera och extrahera information från underliggande statistik är tydlig. SHL-klubbarna avsätter stora resurser för att vinna mark på det området. Minst lika viktigt är det att analysera underliggande strukturer och utmana traditionella normer, ett arbete SHL driver på bred front.


SHL-lagens underliggande siffror som Corsi, Fenwick och med traditionell statistik har analyserats allt flitigare på senare år. Likaså ishockeyns underliggande strukturer. Precis som klubbarna arbetar med den underliggande statistiken för att nå bättre resultat arbetar SHL med de underliggande strukturerna för att nå bättre resultat, men i stället för poäng och slutspelssegrar är det en tryggare och mer inkluderande miljö som ligger i potten.

– Vi människor som ägnar oss åt idrott och engagerar oss i föreningar har olika beteenden och olika språkbruk. Det är vi tillsammans som skapar de strukturer och normer som finns. Det är inget som sitter i väggarna utan något som vi människor bär upp och därmed också har en god möjlighet att förändra.

Det säger Sofia B Karlsson, sakansvarig i jämställdhet och inkludering på Riksidrottsförbundet. Hon arbetar övergripande med jämställdhets- och inkluderingsfrågor inom den svenska idrottsrörelsen och menar att ishockeyn har en viktig roll när det kommer till att förändra idrottskulturen.

– Ishockeyn har en stark position i samhället och många ser upp till spelare och ledare, inte minst i SHL. Befinner man sig i en sådan maktposition har man inflytande och möjlighet att påverka, vilket jag upplever att SHL verkligen vill göra. Det är inte minst SHL Pride Week ett utmärkt exempel på, säger hon.

Ansvaret ska ligga hos den med makt

Maktperspektivet är viktigt när man diskuterar strukturer och inte minst normmedvetenhet. Tillhör man majoriteten – normen – är det inte givet att man märker av diskriminering eller exkludering.

– RF tog initiativ till en studie för några år sedan kring hbtq och idrott, där resultatet visade tydligt att många hbtq-idrottare var tvungna att medvetandegöra och utbilda sina ledare i att det fanns en heteronorm, det vill säga en förväntan om att vara heterosexuell i deras förening, berättar Sofia. En ny studie av RFSL som kom förra året berör transpersoner och icke binäras situation. Även där går det att se att medvetenheten är låg vilket drabbar unga på det sätt att de har svårt att vara sig själva och bli bemötta med respekt.

– Ansvaret läggs ofta på den som avviker från normen. En viktig aspekt i förändringsarbetet är att ansvaret ska ligga på den som har makt och möjlighet att åstadkomma förändring.

Som exempel på en maktposition inom idrotten nämner Sofia en styrelseledamot, en lagkapten eller en tränare. Samtidigt understryker hon vikten av att den diskriminerade ska ges tolkningsföreträde, det vill säga det är den som blivit utsatt som avgör när något är kränkande eller diskriminerande.

Finns gott om konkreta åtgärder att ta till

Rent konkret finns det olika åtgärder att ta till, om man som klubb eller individ vill skapa en mer jämställd och inkluderande miljö i sitt lag eller sin förening.

– En åtgärd kan vara att skapa en mer heterogen styrelse. Forskning visar tydligt att idrottsföreningars styrelser utgörs till väldigt stor del av medelålders vita män med tidigare erfarenhet av idrott och styrelsearbete. Den gruppen är otroligt viktig för idrottens framtid och utveckling, men det är också nyttigt att få in människor med andra perspektiv och bakgrunder.

– På Riksidrottsförbundets hemsida finns övningar som kan hjälpa till att få upp ögonen för vilka normer och strukturer som råder i en klubb eller för att lyfta samtalsämnen som inte kommer upp i vanliga fall, fortsätter Sofia.

Privilige Walk vänder på perspektivet

En sådan övning är Privilege Walk, en övning där deltagarna tilldelas roller och utifrån dem ska försöka sätta sig in vilka förutsättningar människor med olika etnicitet, sexuell läggning och bakgrund ges att utföra sin idrott.

– Det är en övning med en normkritisk ingång där vi tittar på vem som är mest självklar, vem som har privilegier och som folk lyssnar på. Kan man identifiera vem som gynnas i ett sammanhang kan man också identifiera vem eller vilka som inte gör det, förklarar Sofia. Huvudsyftet är att lära sig hur det går att förebygga och motverka destruktiva normer, genom ökad medvetenhet om hur normer påverkar människor, hur de skapar utanförskap och i slutändan även kan leda till våld och destruktivitet

Lyckas man använda den underliggande statistiken rätt har man sportslig framgång att vinna. Så vad är vinsten om SHL-klubbarna lyckas förändra de underliggande strukturerna?

– Man når en bredare målgrupp och får fler att känna sig lockade till hockeyn, såväl spelare och ledare som publik och sponsorer, svarar Sofia.

– För att vara fortsatt relevant även i framtiden måste ishockeyn – och hela idrotten – verka för att skapa en miljö fri från sexism, rasism och homofobi.

Jämställdhetsmål 2025

Att SHL tagit krafttag för att genomlysa och förändra de destruktiva strukturer som finns inom ishockeyn ligger i tiden. På Riksidrottsförbundets stämma 2017 togs beslut om ett övergripande jämställdhetsmål för 2025 då kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen.

– Tillsammans har medlemsförbunden i Riksidrottsförbundet identifierat en rad jämställdhetsmål som handlar om representation, villkor och förutsättningar inom idrottsrörelsen, konstaterar Sofia.

– Vem har möjlighet att ägna sig åt idrott på heltid? Vilka förutsättningar har personer av olika kön att utöva sin idrott? För att nå det uppsatta målet måste alla klubbar ha med ett jämställdhetsperspektiv när de planerar, genomför och följer upp sin verksamhet.

Även om jämställdhetsmålet 2025 rent konkret är formulerat för att ge alla oavsett kön samma villkor, betonar Sofia att jämställdhetsperspektivet inte inskränker sig till enbart kön, utan även etnicitet, sexuell läggning, funktionsvariationer med mera. Att följa upp jämställdhetsintegreringen i idrotts-Sverige blir ett digert arbete för Sofia B Karlsson, men hon kan trösta sig med att hennes arbete på Riksidrottsförbundet gett eko. År 2018 tilldelades hon Regnbågspriset för sitt arbete för en mer jämställd och inkluderande idrott.

– Jo, jag fick priset på Europride och fick ta emot det inför 10 000 människor, då var jag lite darrig, skrattar Sofia och framhåller att priset är ett kvitto på att många arbetar för och engagerar sig i att idrotten ska bli tillgänglig för alla.