• Huvudsponsorer

Onsdag Ons 10 April Apr
Torsdag Tor 11 April Apr
Fredag Fre 12 April Apr
Lördag Lör 13 April Apr
Söndag Sön 14 April Apr
Måndag Mån 15 April Apr
Tisdag Tis 16 April Apr
Torsdag Tor 18 April Apr
Söndag Sön 21 April Apr
Tisdag Tis 23 April Apr
Torsdag Tor 25 April Apr
Lördag Lör 27 April Apr
Tisdag Tis 30 April Apr
Torsdag Tor 2 Maj Maj
Lördag Lör 14 September Sep
Tisdag Tis 17 September Sep
Torsdag Tor 19 September Sep

Lärking: "Det viktiga är att det blir rätt"

25 augusti 2016 16:19

I SHL situationsrum är man på tå alla matchdagar. Var pucken inne? Var tacklingen respektlös? Frågorna är många och situationsrummet levererar alltid svaren. "Kan vi inte bevisa att en puck är över mållinjen så kan vi aldrig döma mål", säger Christer Lärking, chef för situationsrummet.


SHL situationsrum har nu funnits i två säsonger. Christer Lärking basar över jobbet som pågår under varje matchkväll och har även ansvaret för situationsrummets arbete med spelarnas säkerhet.

De har nämligen två ansvarsområden. Dels handlar det om att vara videomåldomare, att avgöra om ett mål gjorts på ett korrekt sätt, om pucken varit över mållinjen och så vidare. Det andra området rör spelarnas säkerhet.

– Det har flutit på bra. Om vi börjar med videomåldomarna så har personalen fått ett år till i ryggen och ännu mer rutin. Nu sitter de vardera 40-45 matcher så de har fått mycket erfarenhet. Det visade sig under säsongen och det var inget större gnäll på besluten vi tog. Lagen, tränarna, spelarna, publiken och pressen litar mer och mer på situationsrummet när vi tar beslut om mål eller ej mål. Det har varit mindre och mindre ifrågasättande, säger Lärking och fortsätter:

– Vi har ju infört något nytt. Det fanns inget motsvarande i Europa när vi satte igång så det är klart att vi måste få växa in i rollen.

Tittar på allt

Arbetet är inte alltid enkelt. Spelarhögar, benskydd och annat som skymmer kamerabilderna kan påverka de bilder situationsrummet har som arbetsredskap. Men trots det är det bara ett fåtal fall från den gångna säsongen som Lärking tar upp som problematiska.

– Vi hade några situationer under säsongen som ställde till det lite för oss. En situation rörde ifall pucken var över linjen och där hann vi precis få bilder från uppifrånkameran när de släppte pucken och då var det för sent. Det så kallade spökmålet i Linköping gick inte att se på de bilder vi hade från början. Sen hade vi en situation där vi lämnade otydlig information, där vi sa "inconclusive" (en situation där man inte kan se pucken över mållinjen, men att man kan misstänka att den är över linjen). Där borde vi egentligen ha sagt ej mål på grund av att den anfallande spelaren slog på målvaktens benskydd, menar han och poängterar:

– Kan vi inte bevisa att en puck är över mållinjen så kan vi aldrig döma mål om inte domaren på isen gjort det. Det gäller verkligen att hitta pucken där den är.

Situationsrummet tittar på samtliga mål och har kontakt med arenan för att meddela om det är godkänt eller ej godkänt. Det är alltså inte bara när domarna går in i sekretariatet och tar på sig lurarna som den kontakten finns. Lärking förtydligar en annars vanlig missuppfattning.

– Det finns många tänkbara scenarier på varför domarna går in i båset och tar på sig lurarna. Det kan hända att det är vi som påkallat deras uppmärksamhet för att diskutera en målsituation. Det kan vara så att domaren har en annan känsla på isen än vad vi har som sitter i ett rum utan ljud. Det kan också vara så att vi behöver mer tid för att säkerställa om pucken varit över linjen eller inte.

Har ni någon övre tidsgräns när ni måste fatta ett beslut?

– Nej, det viktiga är att det blir rätt. Sen ska vi förstås undvika att det tar alldeles för lång tid.

Spelarnas säkerhet

Situationsrummets arbete med spelarnas säkerhet handlar om att fånga upp händelser på isen som ligger på gränsen till det tillåtna. I samråd med en referensgrupp ska Christer Lärking sedan avgöra om händelsen ska anmälas till Svenska Ishockeyförbundets disciplinnämnd.

– Själva jobbet inom spelarnas säkerhet har också fungerat bra. Vi har fångat upp de situationer vi ska fånga upp. Det blev mycket tacklingar mot huvudet så fokus hamnade lite på det.

Är det ett svårt arbete?

– Nja, när jag och situationsrummet blir inkopplade är det ju redan för sent egentligen, då har tacklingen inträffat och skadan redan skedd. Jag tycker att det vi anmälde under säsongen ganska klart var tacklingar mot huvudet.

Om vi tittar på förra säsongen var vissa tacklingar klarare än andra vilket också visade sig i längden på påföljden från Svenska Ishockeyförbundets disciplinnämnd. Andra snuddade axeln innan de tog i huvudet. Hur såg ni på det?

– Ja, i början på säsongen ändrade vi lite inriktning på det. Om merparten av kraften träffar huvudet ska det dömas för huvudtackling. Det ska aldrig vara tillåtet att tackla mot huvudet och det ska föranleda avstängning. Folk ska inte behöva avsluta sina karriärer och inte kunna leva ett normalt liv på grund av sin sport.

– Det har varit situationer uppe hos referensgruppen som inte gått vidare till en anmälan. Det finns situationer under alla matcher som vi tittar på och väger för och emot.

Referensgruppens medlemmar har en gedigen erfarenhet från sporten. Deras åsikter tillfrågas alltid innan ett ärende anmäls till disciplinnämnden.

– De har lagt ner ett jättejobb eftersom det har varit så många situationer att titta på. Dels de som gått vidare till avstängning, men även de som vi beslutar att inte gå vidare med.

Hur utvärderas ert arbete?

– I år låg jag organisatoriskt under domarchefen Peter Andersson så vi har haft utvärderingssamtal och utvärderat alla klipp och alla målsituationer. Vi har kontinuerlig kontakt både under säsong och mellan säsongerna. Allt finns tillgängligt och jag klipper även ut mängder med situationer som används vid domarutbildningar senare.

Ytterligare steg kommer att tas för att utveckla situationsrummet och föra arbetet framåt. Till den kommande säsongen kommer de att få en vässad teknik och de kommer också att jobba snabbt i disciplinära ärenden.

En annan vinst i att situationsrummet finns är att återkopplingen till domarna har utökats.

– Vi kan konstatera när domaren har missat en utvisning, men det är inget som når publiken. Vi tar med oss det till domarna vilket bidrar till att utveckla dem. Varför har man missat situationen? Var placeringen fel, skymde en spelare? Det är exempel på frågor som domarna ställer sig och tar lärdom av, avslutar Lärking.