Vi släpper varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar.
De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.
I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov.
Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.
Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.
Situationsrummet på X
Under match när videobedömning har gjorts kan du direkt efter få en förklaring från situationsrummet på X (tidigare Twitter).
2026-10-24
Situation 1: Björklöven–Skellefteå
Efter videobedömning framgår det att pucken spelades i mål med en distinkt sparkrörelse. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 78.5 ii ”Underkända mål”.
Förklaring:
Anfallande sätter fram en tydlig bredsida och tillför pucken fart, vilket därmed bedöms som en avsiktlig och distinkt sparkrörelse. Därav ej mål.
Situation 2: HV71–Frölunda
Efter videobedömning framgår det att kontakten mellan anfallande spelare och målvakten initieras av försvarande spelare. Därav, mål. Detta enligt regel 69.1 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Försvarande spelare lyfter anfallande spelares klubba så att den kommer i kontakt med målvaktens klubba. Då denna kontakt initierades av försvarande spelare är det ett godkänt mål.
Situation 3: Luleå–Djurgården
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”.
Förklaring:
Den anfallande spelaren åker på egen hand in i målområdet (i samtidig kamp med en försvarande spelare, men anfallande spelare driver mot målet), initierar kontakt med målvakten och hindrar målvakten innan pucken passerar målvakten på vägen in i mål. Därav ej mål.
Situation 4: Luleå–Djurgården
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Den försvarande spelaren initierar kontakt med anfallaren och ramlar sedan in i målvakten och det är därmed försvarande spelare som initierar kontakten med målvakten. Det är således inte en goaltender interference. Därmed är det också försvarande spelare som orsakar att målburen flyttas. Pucken passerar mållinjen innanför målburens ordinarie position, därav mål.
Situation 5: Luleå–Djurgården
Efter videobedömning framgår det att pucken spelas med klubban över ribbans höjd. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 80.3 ”Spel med hög klubba”.
Förklaring:
Vid videobedömning konstateras att pucken styrs i mål med en alldeles för hög klubba, därav ej mål.
Situation 6: Luleå–Djurgården
Efter videobedömning för spel med hög klubba framgår det att pucken inte styrs av klubban över ribbans höjd. Därav, mål. Detta enligt regel 80.3 ”Spel med hög klubba”.
Förklaring:
Domarna på isen har dömt mål. Via videobilderna är det svårt att konstatera var pucken tar på klubban och var klubban då befann sig i relation till ribbans höjd. Eftersom det inte går att överbevisa beslutet på isen så kvarstår det beslutet, därav mål.
2026-10-29
Situation 7: Skellefteå–Linköping
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Anfallande spelare befinner sig utanför målområdet och den kontakt som sker med målvaktens klubba kommer via en normal förflyttning utanför målgården. Därav döms mål.