Vi släpper varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar.
De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.
I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov.
Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.
Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.
Situationsrummet på X
Under match när videobedömning har gjorts kan du direkt efter få en förklaring från situationsrummet på X (tidigare Twitter).
2026-10-10
Situation 1: Luleå–Timrå
Efter videobedömning framgår det att hela pucken passerade mållinjen. Därav, mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”.
Förklaring:
Spelet fortsatte efter den aktuella händelsen där situationsrummet valde att signalera och bryta spelet efter att ha konstaterat att hela pucken passerat mållinjen. Därav mål.
Situation 2: Björklöven–Frölunda
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”.
Förklaring:
Bedömningen görs att anfallande spelare (nummer 9) tar sig in i målområdet av egen kraft och initierar kontakt med målvakten. I sekvensen efter trycker försvarande spelare in en annan anfallande spelare i målvakten, men då är kontakten med målvakten redan initierad och störningen har redan skett. Därav döms ej mål.
Situation 3: Örebro–Växjö
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Det sker en lätt kontakt mellan anfallande spelare och målvakt, men pucken har redan passerat målvakten när det blir en effekt av kontakten. Därav döms mål.
2026-10-15
Situation 4: Björklöven–Rögle
Efter videobedömning framgår det att pucken styrs av klubban över ribbans höjd. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 80.3 ”Spel med hög klubba”.
Förklaring:
Vid videobedömning konstateras att pucken styrs med alltför hög klubba, vilket bekräftas av ett par olika vinklar. Därav ej mål.
Situation 5: Linköping–Frölunda
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”.
Förklaring:
Pucken landar framför målvakten och han stoppar den med armen. Anfallande spelare trycker sedan in både pucken och målvakten över mållinjen med alltför stor kraft, vilket inte är tillåtet. Därav ej mål.
Situation 6: Linköping–Frölunda
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten på ett otillåtet sätt då tillfällig kontakt skedde utanför målområdet vid en normal spelsituation. Därav, mål. Detta enligt regel 69.4 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Det sker en kontakt mellan anfallande spelare och målvakt, men den sker utanför målområdet i en naturlig spelsekvens. Därmed döms mål.
Situation 7: Färjestad–Luleå
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”.
Förklaring:
Anfallande spelare åker in målområdet och initierar på egen hand kontakt med målvaktens klubba och påverkar på så sätt målvaktens förmåga att rädda pucken. Därav ej mål.