SHL PRIDE WEEK – NORMBOLLEN

Charlotte Ovefelt är utbildad inom beteende- och hälsovetenskap med lång bakgrund inom Region Stockholm där hon främst arbetat som jämställdhetsstrateg. Parallellt med arbetet med jämställdhets- och jämlikhetsfrågor inom vården har hon tagit del av idrottsrörelsen där hon varit en idrottsförälder till sina tre barn under deras uppväxt samt mångårig fotbollsledare. Den kombinationen väckte 2017 en tanke hos Charlotte.

– Efter att ha jobbat med de här frågorna och sett mycket ungdomsidrott fick jag en idé. Jag ägnade ett halvår åt att åka runt på olika ungdomsmatcher i fotboll, ishockey, innebandy och handboll och lyssnade på hur de vuxna åskådarna uttryckte sig, berättar Charlotte.

– Det var både intressant och sorgligt, konstaterar hon vidare.

Det Charlotte Ovefelt upptäckte under sitt sex månader långa experiment var att klimatet i dessa grupper inte alls var så positivt som man kanske kunde tro.

– En intressant reflektion jag gjort när jag är ute och föreläser och frågar vad folk tror att människor i dessa grupper sa svarar ofta vuxna att det kanske förekom nåt negativt, men de är ofta ganska försiktiga. Frågar jag ungdomar tror de att det skälldes på domare, motståndare och till och med spelare i laget åskådarna var där för att heja på. Och precis så var det! konstaterar Charlotte.

Privat

Charlotte Ovefelt, grundare av Normbollen. Foto: Privat.

Starkt engagemang – ingen ursäkt

Ungdomar som själva idrottar vet med andra ord precis hur illa vuxna – många gånger föräldrar – beter sig som åskådare på matcher. Det var inte ovanligt att Charlotte hörde ”jävla idiot” riktat mot till exempel domare eller spelare i motståndarlaget.

– När man pratar om det här brukar det ofta förklaras med engagemang, att de vuxna är så engagerade i sina barns idrottande, berättar Charlotte.

– Men när jag frågar om någon av de vuxna skulle gå till sitt jobb och ropa ”jävla idiot” till en kollega eller kund bara för att de är så engagerade är det ingen som svarar ja.

De här insikterna sådde ett frö hos Charlotte som gick hem till kammaren och skapade frågekort runt normer och värdegrundsfrågor.

– Jag hade skapat metodmaterial och liknande diskussionskort tidigare i min yrkesroll, så det var knappast någon rocket science att ta fram frågekort, men det visade sig snabbt att det blev väldigt populärt.

Användbarheten en framgångsfaktor

Dessa frågekort var embryot till det som skulle bli Normbollen. Att kortleken kom att bli så populär – idag är den spridd i tusental – tror Charlotte beror mycket på formatet.

– Den är enkel att ta med, du kan ha den i simhallen, ishallen eller i ett omklädningsrum. Även om vissa ämnen och frågor är tunga och komplexa är frågorna utformade på ett enkelt och diskussionsvänligt sätt.

– Dessutom kräver det ingen förkunskap. Direkt när du får hem kortleken kan du köra den i laget, bland ledarna eller i familjen, lägger Charlotte till.

Normbollen fotboll utvecklades utifrån fotbollens förutsättningar, men allteftersom efterfrågan växte utvecklade Charlotte nya varianter. Normbollen sport är allmängiltig och kan användas inom alla idrotter. Normboll mini riktar sig till de yngsta barnen och är ett utmärkt sätt att prata om viktiga frågor med knattelag. Parabollen är en viktig ”kunskapslek” för de som vill starta parasport. Nu håller Charlotte tillsammans med Sofia B Karlsson på RFSL på att utveckla ett Normbollen hbtqi med fokus på hbtqi-frågor.

– Frågorna i kortleken rör makt, jämlikhet, jämställdhet, beteenden, sexuella trakasserier och den typen av ämnen. Samtidigt kan det finnas ”enkla” frågor som ”Varför idrottar du?” eller ”Är manliga och kvinnliga ledare lika bra?”, berättar Charlotte.

– En del frågor har ett rätt och fel, och då finns svaret på kortet, men många frågor är utformade för att skapa diskussion och väcka tankar hos de som spelar, fortsätter hon.

Pridefrågor ska inte förväxlas med politik

Under de år Charlotte följt idrotten har det varit tydligt att fotbollen och ishockeyn är de idrotter med störst problem kring attityder, beteenden, machokultur och ojämlikhet. Därför hyllar hon SHL:s initiativ med Pride Week lite extra.

– Att just SHL går i bräschen är ju så ballt! Jag upplever att det finns många i och runt ishockeyn som anser att Pride och de frågor man ofta diskuterar i samband med det är politik och inte ska blandas med idrott, men jag vill hävda att det handlar om mänskliga rättigheter.

– Det jag också gillar med hur SHL adresserar de här frågorna och problemen är att man gör det återkommande, och inte som en engångsgrej. Det visar att man tar det på allvar och är beredd att jobba med det över tid. Att SHL, med den machokultur som finns runt ishockeyn, gör det visar på ett stort mod.