Mer än bara hockey: Rögle BK - Mjuka värden i fokus

16 november 2021 13:00
#Meränbarahockey

Charlotta Vöcks Möller har varit ansvarig för RögleAkademin i ett drygt år. Hennes arbete går ut på att skapa en trygg, trivsam och inkluderande miljö för alla barn och ungdomar i Rögles ungdoms- och juniorverksamhet.


Det har hänt mycket i Rögle BK de senaste åren. Galjonsfigurer för ”det nya” Rögle är givetvis de karismatiska kanadensiska bröderna Cam och Chris Abbott, som är tränare respektive sportchef för A-lagsverksamheten. Lite mer i skymundan har klubben sedan ungefär två år tillbaka en ny klubbdirektör i Daniel Koch, och sedan ett drygt år tillbaka en nyanställd ansvarig för RögleAkademin – Charlotta Vöcks Möller.

– Mitt engagemang i Rögle började egentligen för två år sedan, påpekar Charlotta, eller Lotta som hon säger själv.

– Inför det att barnkonventionen skulle bli svensk lag den 1 januari 2020 blev jag inhyrd som konsult av föreningen för att utbilda ledare i vad det skulle innebära i praktiken. När det arbetet var färdigt uttryckte Daniel Koch ett önskemål om att arbeta vidare med den typen av ledarskapsfrågor.

Uppdraget – skapa bästa möjliga miljö för barn och unga

Parallellt gick Arne Nilsson, tidigare ansvarig för akademin, i pension, och förutom vakansen uppstod en möjlighet för Daniel Koch att tänka till kring rollen och tjänstens innehåll. Resultatet blev att Daniel och Rögle anställde Lotta som ansvarig för akademin.

– Och mitt uppdrag går i princip ut på att skapa bästa möjliga miljö för de barn och unga som finns i vår förening, sammanfattar Lotta.

Hur skapar man då bästa möjliga miljö i en förening som innehåller såväl sexåringar som högt avlönade elitidrottare med hårda krav på prestation?

– Mycket handlar om dialog och samtal, konstaterar Lotta. Vi har startat upp nya forum från A-laget och J20 hela vägen ner till ungdom där jag tillsammans med respektive lag pratar om värdegrund och uppträdandepolicy. Där diskuterar vi hur vi skapar en tillåtande miljö, både rent fysiskt i vår verksamhet men också på sociala medier och i situationer utanför ishockeyn.

– Vi har också skapat spelarråd i alla lag där vi träffas och pratar om rent konkreta åtgärder som spelarna själva önskar att vi genomför på föreningsnivå för att skapa en bättre miljö. Det kan till exempel vara att vi alltid säger hej till varandra när vi kommer till hallen, att inte ha mobiltelefon eller spela hög musik i omklädningsrummet, exemplifierar Lotta.

Samtal är nyckeln

Förutom regelbundna samtal med de aktiva i föreningen jobbar Lotta och hennes medarbetare mycket med att inkludera föräldrar i samtalen om beteende och uppträdande. Dels informerar Lotta föräldrar om hur klubben jobbar och vad de vill uppnå, dels uppmuntrar hon föräldraengagemang. Detsamma gäller alla som är engagerade i någon roll i föreningen, vilket kan vara kassörer, lagledare, föräldrar på is, materialare med flera.

– Vi vill ha en samsyn i föreningen och att detsamma gäller oavsett om du spelar i U12 eller J20 och att du som precis har börjat i TKHS är lika viktig som en spelare i A-laget. Det handlar om att sudda ut hierarkier och stuprör mellan lagen. Vi tillhör alla samma förening.

– Vi jobbar med tre fokusområden, förklarar Lotta. Trygga miljöer, att se till att varje individ utvecklas från sin utvecklingsnivå och transparens mot vårdnadshavare.

– Jag vill nog mena att vi faktiskt kommit en bit på vägen i det arbetet, och lyckas vi få vårdnadshavare att bli mer delaktiga skapar det både större motivation och trygghet för barnen, tillägger hon.

Mjuk och fin miljö i juniorlagen

En avgörande fråga för att på riktigt skapa en inkluderande och trygg miljö är att utbilda och stötta ledarna i föreningen.

– Det är samma sak där, jag försöker träffa alla ledare så ofta det går och ta in deras synpunkter och perspektiv. I de här samtalen kommer det upp många frågor och funderingar och allteftersom vi pratar kan vi konkretisera hur vi vill att miljön i Rögle BK ska vara, säger Lotta.

– Min bild av ledarna i föreningen är att de är otroligt öppna och villiga att testa nya grepp och jag tror det är för att de känner att de själva utvecklas av det, fortsätter hon. Bara på den tiden jag varit i föreningen tycker jag att det blivit ett väldigt positivt klimat där fokus är att alla ska ha så roligt som möjligt. Detsamma gäller ute i lagen där det är glatt och trivsamt. Det gäller även i till exempel J18 och J20. Jag blir alldeles varm när jag besöker dem i deras vardagsmiljö och inser vilken fin och mjuk miljö de skapat. Det spelar ingen roll om du är äldst eller yngst, om du gör många poäng eller inte, alla pratar med alla och är måna om varandra.

Rögle ska vara bäst i klassen

Just det mjuka klimatet har kanske inte alltid varit förknippat med ishockey, men är något Lotta verkligen vill ska genomsyra föreningen.

– För oss är det viktigt att skapa ett mjukt klimat, där man vågar visa att man är ledsen eller orolig och därför kanske inte presterar på topp en träning eller match. Det kan vara på grund av att man har det tufft i skolan, har bråkat med en partner eller förälder eller vad som helst. Vi ska utveckla våra ledare och engagerade vuxna så att de visar att det är okej att vara sårbar. Där ska Rögle BK vara bäst i klassen.

Om någon bryter mot värdegrunden agerar klubben direkt

Det har på senare tid framkommit vittnesmål i media från spelare och före detta spelare om fruktansvärda upplevelser inom ishockeyn, men enligt Lotta finns det gott hopp om att det tillhör en svunnen tid.

– Jag kan bara tala för det jag upplevt i vår egen verksamhet, och där finns inget i närheten av det som varit uppe i media. Samtidigt måste vi hela tiden vara beredda och proaktiva så att vi inte hamnar i en sådan situation. Vår handlingsplan är att ständigt prata om bemötande, inkludering och tillåtelse att vara precis som man är – i alla lag. Det kan inte ske som punktinsatser i J20-laget utan måste vara en prioriterad fråga som startar högst upp i föreningen och sedan jobbas med hela vägen ner till Tre Kronors Hockeyskola.

Skulle det uppkomma en situation, antingen med en spelare eller till exempel någon förälder som står i publiken på en match finns också en tydlig strategi från klubben.

– Nu har vi inte haft något sådant ärende under min tid, men händer något tar vi in den berörda personen för ett samtal omedelbart. Det skulle kunna vara något en av våra spelare sagt på en cup, något en förälder ropat på en läktare eller kanske något en spelare gjort i skolan. Förutom att prata om vår värdegrund blir det ett sätt att visa att vi ser och hör och guidar mot rätt beteende, berättar Lotta.

Unik tillgång inom ishockeyn

Även om många handlingsplaner är inriktade på tillfällen då det blir fel är Lotta noga med att understryka att det stora engagemanget från exempelvis föräldrar är en otrolig tillgång.

– Jag får ofta frågor om det finns en problematik kring föräldrar som är för involverade i sina barns idrottande och kanske sätter press på barnen genom att titta på träningar och matcher, men jag vill vända på det och säga att det är nästan unikt att det finns ett sådant intresse från föräldrar för den här sporten. Det är en ynnest att så många vill vara med och hjälpa till. Vi vill verkligen involvera föräldrarna, få dem att förstå vilken väg vi valt och få med dem på den, avslutar Lotta.