Situationsrummet förklarar videobedömningar
Publicerad:
Vi släpper varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar.
De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.
I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov. Det är inte vid alla målsituationer som domarna kan ta hjälp av videobedömning från situationsrummet utan endast vid händelser enligt listan längst ner i artikeln, enligt Spelregler för ishockey.
Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.
Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.
Situationsrummet på X
Under match när videobedömning har gjorts kan du direkt efter få en förklaring från situationsrummet på X (tidigare Twitter).
Situation 1: Örebro–Rögle
Efter videobedömning framgår det att hela pucken passerade mållinjen. Därav, mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”.
Förklaring:
Videogranskning görs för att säkerställa att pucken var över linjen – och det finns en bildruta som visar att hela pucken har passerat mållinjen, därav döms mål.
Situation 2: Brynäs–Luleå
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”.
Förklaring:
Denna bedömning blev felaktig. Anfallande spelare, med en skridsko i målgården, bedömdes ha hindrat målvaktens förmåga att rädda pucken, därav ej mål. Det är dock målvakten som sätter in sin klubba under anfallande spelares skridsko, utanför målområdet, och när han ska dra loss klubban dras anfallande spelares skridsko in i målområdet. Det är således försvarande spelare, i det här fallet målvakten, som initierar kontakten, orsakar att anfallande spelare hamnar i målgården samt hindrar målvaktens förmåga att rädda pucken. Korrekt bedömning skulle ha varit mål.
Situation 3: Linköping–Frölunda
Vid videobedömning går det inte att avgöra om har passerat mållinjen. Därför kvarstår domarens beslut, Ej mål.
Förklaring:
Videobedömning görs för att se om pucken är över mållinjen eller inte. Det finns inga bilder som med klarhet kan fastställa att pucken är över mållinjen, och därmed går det inte att överbevisa domarnas beslut på isen. Därav är bedömningen ej mål.
Situation 4: Luleå–HV71
Efter videobedömning framgår det att hela pucken passerade mållinjen. Därav, mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”.
Förklaring:
Videogranskning görs för att säkerställa att pucken passerade mållinjen, vilket bilderna tydligt visar att den gjorde. Därav döms mål.
Situation 5: Leksand–Linköping
Efter videobedömning framgår det att pucken styrs av klubban över ribbans höjd. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 80.3 ”Spel med hög klubba”.
Förklaring:
Domarnas bedömning på isen är mål. Vid videogranskning konstateras dock att pucken styrs in med en alltför hög klubba, därav ändras domslutet till ej mål.
Situation 6: Frölunda–Luleå
Efter videobedömning framgår det att pucken spelades i mål utan en distinkt sparkrörelse. Därav, mål. Detta enligt regel 78.4-78.5 ”Mål”.
Förklaring:
En av parametrarna för en distinkt sparkrörelse är att pucken ska tillföras fart, och det sker inte i det här fallet, därav är det inte en distinkt sparkrörelse. Anfallande spelare flyttar sina skridskor och gör en medveten dirigering av pucken, vilket är tillåtet (det är tillåtet att dirigera pucken med skridskon, dock ej med till exempel handsken). Därav döms mål.
Situation 7: Frölunda–Luleå
Vid videobedömning går det inte att avgöra om har passerat mållinjen. Därför kvarstår domarens beslut, Ej mål.
Förklaring:
Domarnas bedömning på isen är ej mål. Videobedömningen görs i två steg. Ett: efter videobedömning konstateras att anfallande spelare åker in i målområde och målvakt på grund av försvarande spelare, som trycker undan skridskorna. Därav är det försvarande spelare som orsakar kontakten med målvakten. Två: videobedömning görs för att konstatera om pucken är över mållinjen eller ej, men det finns ingen bild som med säkerhet visar att hela pucken passerat mållinjen och som därmed kan överbevisa domarnas beslut på isen. Därför döms ej mål.