Jag håller på Leksand: Ellen Isaksson

Publicerad:

#Jaghållerpå

Leksandssupportern Ellen Isaksson, 20, syns i SHL:s sociala medier under slutspelet. Här berättar hon om hur hockeyintresset började, känslorna när August Berg sköt Leksand till SHL, matchdagsrutinerna och favoritspelarna i årets upplaga av Leksands IF.

”Ska jag nämna ett ögonblick när jag varit som lyckligast i livet är det när August Berg sätter den pucken.”

Citatet kommer från Ellen Isaksson, när hon berättar om sina minnen från direktkvalet till SHL mellan Mora och Leksand 2019, där Leksands August Berg blev stor hjälte med sitt 3-2-mål i övertid i match fem. Just den säsongen var den första där Ellen, 20 år, följde laget riktigt nära.

– Jag hade börjat intressera mig och kolla på matcher redan säsongen innan, 2017/18, men den säsongen som slutade med avancemang till SHL följde jag hela vägen. Jag såg de matcher jag kunde se började läsa om klubbens historia, berättar hon.

Lämpligt nog firade klubben 100-årsjubileum 2019, och faktum är att jubileumsmatchen den 13 augusti var den första Ellen Isaksson såg live med laget som nu kommit att bli en stor del av hennes liv.

– Jag bor med min familj i Hjo i Västergötland så det är en bit till Tegera Arena, skrattar Ellen.

– Men min pappa har varit leksing sedan guldåren på 1970-talet och alltid suttit och kollat på matcher. När vi åkte upp på den matchen satt han hela tiden och förklarade vilka de olika legendarerna i jubileumsmatchen var och hur bra de hade varit. ”Kolla, där går Jonas Bergqvist!”, kunde han säga och sen berätta om hur stor han var.

Åker drygt 30 mil för att se Leksand spela i Tegera Arena

Pappa Patriks intresse har alltså smittat av sig, och inte bara på Ellen, utan även hennes syster Mira. Och även om mamma Jennie inte är jätteintresserad hänger hon gärna med resten av familjen upp till Dalarna.

– Vi har åkt upp de senaste somrarna för att vi tycker så mycket om Dalarna, och så brukar vi försöka åka upp en gång varje säsong runt jul eller nyår för att se en hemmamatch, berättar Ellen. Den här säsongen åkte vi upp på höstlovet och kunde se två hemmamatcher.

– Vi sitter alltid på B2H-sektionen, den har funkat bra. Det är nära hemmaklacken plus att man ser bra.

Från Hjo till Leksand är det drygt 30 mil, men å andra sidan finns andra SHL-arenor på närmare håll.

– Vi har sex mil till Jönköping så vi brukar se alla Leksands matcher där, och sen är det hyfsat nära till Göteborg, Karlstad, Örebro, Linköping och Växjö också, konstaterar Ellen.

– Jag gillar Jönköping för det brukar alltid vara mycket leksingar och bra stämning när vi spelar där. Förra säsongen var vi på seriepremiären i Karlstad och det var lite extra speciellt.

”Förvånad över hur många leksingar som bor i lilla Hjo”

Efter storhetstiden på 1970-talet (med tre raka SM-guld 1973–1975) har Leksand en stor supporterskara runtom i landet. Västergötland är inget undantag.

– Jag är förvånad över hur många leksingar som bor här i lilla Hjo, säger Ellen. Jag brukar ofta se bilar med Leksandsdekaler och flaggor på husfasader.

– Och mitt första minne av att känna nåt speciellt kring Leksand kom när pappa skjutsade mig till ett dansläger 2016. Då hade Leksand precis gått upp till SHL och pappa tog på sig matchtröjan. Då var det många som kom fram och gjorde high five och pratade. Då kände jag mig stolt, minns Ellen.

På samma sätt som Leksand fått en stor supporterskara har även Brynäs många anhängare tack vare sina SM-guld på 1960- och 1970-talen. Och rivaliteten som byggdes upp på den tiden har hängt med in i modern tid, och gör mötena mellan dessa båda lag speciella.

– Jo, Brynäs är en förening med mycket historia och jag kan tycka att de ska spela i SHL. Det är tråkigt att inte ha de där rivalmatcherna, men lite kul var det ändå när de åkte ur, skrattar Ellen.

Satte i hörlurar när Leksand spelade match

Även om familjen Isaksson idag har ishockeyn som ett gemensamt intresse har det inte alltid varit så. Ellen minns en tid när pappa Patrik var i minoritet i hockeysoffan.

– Han kan vara ganska högljudd när han tittar på hockey, speciellt om det går dåligt. Så jag och min syster brukade ha hörlurar för att stänga ute hans oväsen, haha. Och så hoppades man att Leksand skulle vinna mest för att han skulle hålla sig lite lugn.

– Nuförtiden ser vi ofta matcherna ihop. Jag och syrran har maskoten Liffe som gosedjur med i soffan och ett tag hade jag som grej att alltid äta Leksandsknäcke till frukost på matchdagar, men så gick det dåligt den säsongen så det slutade jag med, skrattar Ellen.

– För mig betyder hockeyn väldigt mycket, fortsätter hon. När jag kollar på match stänger jag allt annat ute, då är det matchen som gäller. Jag är aldrig så glad som när vi vinner, då lyfter allting.

Nu under slutspelet har Ellen en matchdags-vlogg på SHL:s Instagram, en kanal hon har stenkoll på även under grundserien.

– Jag scrollar alltid igenom Instaflödet både innan och under match och gillar alla bilder med Leksand, säger hon.

”Bättre lag nu än senaste säsongerna”

Även om det finns en liten oro kring den ”slutspelsförbannelse” som vilar över Leksand (som inte tagit sig förbi första slutspelsomgången sedan 1997) har Ellen en god känsla kring årets slutspel.

– Det lilla spöket finns där men utan att jinxa för mycket tycker jag att vi har ett bättre lag nu än de senaste säsongerna.

Ellen, som såg de två första matcherna på plats i Göteborg, lyfter fram några personliga favoriter i årets upplaga av Leksand.

– Jon Knuts är en favorit hos mig liksom hos alla andra. Sen tycker jag om Max Veronneau, både för hans spel på isen och hur han verkar utanför. En ny favorit är också Felix Unger Sörum som har växt på mig den här säsongen, berättar hon.

Ellens matchvlogg på Instagram från gångna veckan hittar ni här.

Johan Hagesund