Situationsrummet förklarar videobedömningar
Publicerad:
Vi släpper varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar.
De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.
I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov. Det är inte vid alla målsituationer som domarna kan ta hjälp av videobedömning från situationsrummet utan endast vid händelser enligt listan längst ner i artikeln, enligt Spelregler för ishockey.
Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.
Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.
Situationsrummet på X
Under match när videobedömning har gjorts kan du direkt efter få en förklaring från situationsrummet på X (tidigare Twitter).
Situation 1: Frölunda–Skellefteå
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Efter bedömning framgår det att målvakten ej blockerat pucken. Pucken är i närheten av handsken men det går inte tydligt se var den är och domarna på isen har en tydlig uppfattning om att pucken är fri. Anfallande spelare går efter pucken och inte efter målvakten i ambitionen att spela pucken i mål. Därav mål.
Situation 2: Färjestad–Luleå
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Tre delar bedöms i den här situationen: hur pucken spelas mål, om målvakten blivit hindrad och om målburen är flyttad,. Anfallande spelare som slår in pucken gör det med klubban. Anfallande spelare spelar på en lös puck och det är och kampen som sker i målområdet är rimlig eftersom pucken är lös. Målburen flyttas av en anfallande spelare, men efter att pucken passerat mållinjen. Därav mål: pucken spelas in på ett tillåtet sätt, målvakten hindras inte i sin förmåga att rädda pucken och pucken passerar mållinjen innan målburen flyttas.
Situation 3: Frölunda–Skellefteå
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten på ett otillåtet sätt då en tillfällig lindrig kontakt skedde utanför målområdet vid en normal spelsituation. Därav, mål. Detta enligt regel 69.4.
Förklaring:
Det finns en kontakt mellan anfallande spelare och målvakten, men det är en tillfällig kontakt som sker utanför målområdet i en normal spelrörelse för den anfallande spelaren. Därav döms mål.
Situation 4: Färjestad–Luleå
Efter videobedömning framgår det att tiden löpt ut innan målet gjordes. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 37.3 ”Målsituationer som kan videobedömas”.
Förklaring:
Videobedömningen konstaterar att tiden var ute innan pucken hade passerat mållinjen, därav ej mål.