Situationsrummet förklarar videobedömningar
Publicerad:
Vi släpper varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar.
De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.
I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov. Det är inte vid alla målsituationer som domarna kan ta hjälp av videobedömning från situationsrummet utan endast vid händelser enligt listan längst ner i artikeln, enligt Spelregler för ishockey.
Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.
Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.
Situationsrummet på X
Under match när videobedömning har gjorts kan du direkt efter få en förklaring från situationsrummet på X (tidigare Twitter).
Situation 1: Djurgården–Timrå
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper.
Förklaring:
Målet godkänns då målvakten hindras av försvarande spelares klubba, vilket syns på videobilderna.
Situation 2: Linköping–Malmö
Efter videobedömning framgår det att pucken styrs av klubban över ribbans höjd. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 80.3 ”Spel med hög klubba”.
Förklaring:
Domaren på isen hade blåst av spelet för spel med hög klubba. Den höga klubban bekräftas vid videobedömningen, därav ej mål.
Situation 3: Örebro–Djurgården
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare blir intryckt av försvarande spelare i målområdet. Därav, mål. Detta enligt regel 69.1 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Anfallande spelare vill ta vägen utanför målområdet, men trycks in där, och i målvakten, av försvarande spelare. Således är det försvarande spelare som orsakar kontakten med målvakten. Därav mål.
Situation 4: Skellefteå–Luleå
Efter videobedömning framgår det att pucken spelades i mål utan en distinkt sparkrörelse. Därav, mål. Detta enligt regel 78.4-78.5 ”Mål”.
Förklaring:
Pucken reflekteras på vänster skridsko hos anfallande spelare och där finns inte någon distinkt sparkrörelse. Det sker en distinkt sparkrörelse med höger ben, men anfallande spelare missar pucken med höger skridsko, och det påverkar därmed inte puckens väg. Därav mål.
Situation 5: Timrå–Rögle
Efter videobedömning framgår det att hela pucken INTE passerade mållinjen. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”.
Förklaring:
Videobedömning görs för att säkerställa att pucken inte passerat mållinjen, och videobilderna visar tydligt att pucken tar i stolpen.
Situation 6: Malmö–Örebro
Efter videobedömning framgår det att pucken spelades i mål med en distinkt sparkrörelse. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 78.5 ii ”Underkända mål”.
Förklaring:
Anfallande spelare gör en tydlig och distinkt sparkrörelse på pucken, vilket tillför densamma fart och gör att den går i mål. Målet bedöms därmed ha gjorts med en distinkt sparkrörelse, därav ej mål.
Situation 7: Djurgården–Rögle
Efter videobedömning framgår det att hela pucken passerade mållinjen. Därav, mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”.
Förklaring:
Vid videobedömningen konstateras också att den anfallande spelaren trycker på målvaktens benskydd efter att pucken redan har passerat mållinjen. Det förelåg således inte någon relevant kontakt med målvakten.