JAG HÅLLER PÅ BRYNÄS - PATRICIA RÄTSEP

Patricia ”Patsy” Rätsep må ha en bit kvar till Betty Whites illustra tv-karriär, men det är inte omöjligt att du sett henne i rutan. Hon har nämligen medverkat i både Fimpens resa och Road to SHL. Patricia och Betty har dessutom det gemensamt att de ingår i varsin gruppering pantertanter. Patricias gäng, som även innehåller Yvonne Norén och Rose Johansson, åker land och rike runt för sitt Brynäs, och har blivit något av lokala kändisar med sina hattar, matchtröjor och pompoms.

– Det händer att folk ropar och vill ta kort med oss, vi har nästan blivit som något slags seriefigurer, skrattar Patricia själv.

Historien om hur Brynäs pantertanter träffades går kanske inte upp mot det tv-manus som gjorde den amerikanska sitcomserien Pantertanter till en global succé på 1990-talet, men den säger mycket om deras stora, gemensamma intresse: Brynäs IF och ishockey.

– Jag och min mamma stod i kön till fanzone efter en Brynäsmatch och så började vi prata med en annan kvinna i kön. När vi var framme sa jag att jag kunde ta en bild på henne och spelarna och det var så jag och Yvonne lärde känna varandra, berättar Patricia.

– Sen lärde Yvonne känna Rose under utematchen mellan Brynäs och Timrå 2012 och så har vi tre hängt ihop sedan dess.

Bara en SHL-arena kvar att besöka

Yvonne bor i Uppsala och Rose i Falun, medan Patricia bor och arbetar i Gävle. Trots det geografiska avståndet umgås de flitigt i samband med hockeymatcher, både i Monitor ERP Arena och annorstädes. Det går till och med att följa deras äventyr på vägarna via Instragram-kontot ”Pantertanterna på äventyr”.

– Vi försöker att åka på alla premiärmatcher, oavsett var i landet Brynäs spelar, berättar Patricia. Om det funkar med ledighet från jobbet så blir det även en hel del andra bortamatcher varje säsong.

– Den enda nuvarande SHL-arenan jag inte varit i är Be-Ge Hockey Center, men den ska vi försöka beta av framöver, haha.

Det räcker med en titt på pantertanternas instaflöde så förstår man att de blivit populära figurer i Monitor ERP Arena – alla tre klär sig i matchtröja, halsduk, hatt och ibland även med pompoms i nävarna. Men hur kommer det sig att de blivit just ”pantertanterna” med stora delar av Gävle?

– Haha, ja, det var nog jag som myntade det, skrattar Patricia. Vi brukar alltid komma till hemmamatcherna väldigt tidigt, ta ett varv i shopen och prata lite med de som jobbar där och så. En gång när jag kom dit frågade jag om de hade sett pantertanterna, eftersom Rose och Yvonne är lite äldre än mig. Sen satte sig det där och vi har anammat det.

Hockeyintresse i generna

Uppmärksamheten har knappast blivit mindre av pantertanternas medverkan i hockeyproduktioner som Fimpens resa och Road to SHL.

– Jag trodde att det bara var ungdomar som kollade på de där programmen, men de har verkligen genomslag. Det är jättekul, konstaterar Patricia.

Patricia Rätseps eget supporterskap är ett arv på mödernet. Hennes mamma Marianne var ett stort Brynäsfan, liksom Patricias mormor Thyra.

– Jag minns att mormor var väldigt intresserad av hockey när jag var liten. Hon var med under glansdagarna på 1970-talet, berättar Patricia som också fört intresset vidare till sonen Jamie.

– Jag växte upp i Strömsbro där det bodde många hockeyspelare. I tonåren hängde jag mycket i Gavlerinken och så har vi haft ett brinnande hockeyintresse i familjen.

– Man har väl en konstig dragning till lukten av sura hockeyhandskar, skrattar Patricia som förutom att se Brynäs så ofta hon kan också varit lagledare i sonens hockeylag från hockeyskolan till U16.

Hon återkommer ofta till gemenskapen och den positiva stämningen som finns runt hockeyn, och det är nog hon, Rose och Yvonne själva en bidragande orsak till.

– Vi försöker bidra med positiv energi, och verkligen heja på Brynäs. Det vet jag att spelarna också uppskattar, säger Patricia.

Ett bevis på det var inte minst den bild Patricia fick från Ove Molin, där han och hans sambo hade klätt ut sig till Patricia och Yvonne till en lagfest med spelare och ledare i Brynäs.

– Jag satt faktiskt och pratade med Yvonne på telefon när det plingade till. Jag såg att jag fått ett meddelande från Ove Molin och när jag tog upp blev jag alldeles full i skratt. Men det var fint och visar att de uppskattar vårt stöd till laget.

Förutom att stötta Brynäs brukar Patricia och hennes pantertanter åka på hockey-VM för att heja fram Tre Kronor. Fast även där är de färgade av sin kärlek till Brynäs.

– VM-resorna blir ju även extra skojiga om det är någon Brynässpelare eller tidigare Brynässpelare med, de brukar komma ihåg oss, konstaterar Patricia med ett skratt.

Fem frågor till Patricia Rätsep

Vad betyder Brynäs i ditt liv?

– Jag lever och andas Brynäs. Jag är medlem i föreningen, privatpartner, går på årsmöten… allt man kan göra gör jag. Skulle jag inte ha Brynäs skulle jag väl få ta upp knyppling eller spela lergök eller nåt, haha.

– Hockeyn blir lite som en ventil där man kan koppla bort vanliga livet. Hockeyn har också gjort att jag träffat och lärt känna väldigt många människor jag kanske aldrig skulle träffat annars. Det blir som en liten familj.

Vad är speciellt med Brynäs?

– Alla i och omkring Brynäs är så familjära. Spelarna, ismaskinsförarna, folk på kansliet och personalen i restaurangen. Det är dessutom bara Brynäs som har tre pantertanter, det är världsunikt, haha!

Finns det någon Brynäsmatch du minns lite extra?

– Guldmatchen 2012 är speciell. Jag var på matchen med sonen Jamie och mamma Marianne. Det var magisk stämning och att få vinna det 13:e guldet samma år som Brynäs firade 100 år var stort.

– Sen minns jag också Ove Molins sista match, jag tror det var mot Djurgården på Globen. Efteråt kom han ut själv på isen och tog sina sista skär.

Hur upplevde du play out-serien mot HV71 2020/21?

– Usch, det var nervöst. När Nisse Ekman och Josef Boumedienne kom in undrade man vad de två skulle kunna åstadkomma, men det funkade ju.

– Det var fortfarande restriktioner så när den avgörande matchen slutade oavgjort efter tre perioder tömde de arenan. Vi fick gå ut och ställa oss utanför arenan och kolla i våra mobiler. Jag trodde att jag skulle behöva hjärtstartare men det var så skön känsla när Palve avgjorde.

– Samtidigt kände man med HV-spelarna. Man fick tårar i ögonen när man såg dem lämna arenan helt förstörda, det är inget man önskar att någon ska behöva uppleva.

Har du någon favoritspelare i Brynäs?

– Oskar Lindblom vurmar vi pantertanter lite extra för. Honom pratade vi mycket med när han spelade här och så känner man lite extra med de som råkar ut för tuffa skador och sjukdomar. Samma sak med Marcus Ersson.

– En tidig favorit för mig är annars Wille Löfqvist som bodde två kvarter ifrån mig när jag var liten. Han var en riktig spjuver och en av de första jag fick en autograf av.

– Nuförtiden står vi ofta i foajén och pratar med Inge Hammarström, Tord Lundström, Stig Salming och sådana Brynäslegendarer. De är ju som vilka kompisar som helst, men man märker att det är många som kollar till en gång extra när de går förbi vårt bord.