Jag håller på Örebro: Frida Wirsén

Publicerad:

#Jaghållerpå

Frida Wirsén är en stor supporter till Örebro Hockey. Sedan några år tillbaka jobbar hon också nära laget som yogainstruktör. För shl.se berättar hon om hur supporterskapet påverkats av jobbet, vem som är stelast i laget, sin mest dyrbara ägodel och sitt mission att locka fler tjejer till Behrn Arena.

Med över 6 000 följare på Instagram har Frida Wirsén, eller yogabyfrida som hon heter där, blivit ett stort namn i den svenska yogacommunityn. Hon arrangerar yogaresor och yogaklasser för såväl individer som grupper. Scrollar man lite i hennes instagramfeed hittar man små, insprängda ledtrådar till vad den här artikeln ska handla om – hennes hockeyintresse. Hon är nämligen sedan två-tre år tillbaka yogainstruktör för Örebro Hockeys SHL-lag, en uppgift hon kombinerar med ett passionerat supporterskap för samma lag.

– Ja, att jag är supporter gör det ännu viktigare för mig att ge killarna förutsättningar att prestera. Hjärtat slår extra starkt för dem och jag går in ännu mer för att få dem att må bra när jag vet vilken press de lever under. De är stora idoler för många, men jag får ju se även baksidan. Sedan jag kom in som yogalärare har jag blivit extra engagerad som supporter, jag vill inte missa en match, berättar Frida.

Idag styr ishockeyn stora delar av Fridas liv, åtminstone under vinterhalvåret. Tillsammans med sambon Jonathan har hon årskort i Behrn Arena och planerar vardagen utifrån matchtiderna.

– Det är bara om någon av oss är bortrest i jobb eller det absolut inte går att få ihop som vi missar en match. För ett tag sedan var vi till exempel i Tunisien och där gick det tyvärr inte att streama SHL så då missade vi en match. Men vi fick i alla fall se matchen innan på Arlanda innan planet lyfte och vi har sett SHL utan problem i både Spanien och Grekland, konstaterar Frida och lägger till:

– Så en uppmaning till alla supportrar där ute är att inte resa utanför EU under hockeysäsongen!

Fick upp ögonen för hockey – i Gävle

Det starka hockeyintresset har Frida fått i vuxen ålder. Faktum är att fröet såddes i Gävle. Hon berättar själv hur det gick till:

– Jag är uppvuxen i Örebro men flyttade till Gävle för att plugga cirkusakrobatik på gymnasiet. Då bodde jag i stadsdelen Brynäs och där fanns en massa hockeynördar. Jag fastnade för sporten och när jag flyttade hem till Örebro för att plugga vidare på tränarprogrammet på Gymnastik- och Idrottshögskolan hade Örebro Hockey precis gått upp till SHL. Även om jag hade börjat följa Brynäs var det hundra procent givet att gå över till Örebro, jag är ju örebroare och ville supporta mitt hemmalag.

En bidragande faktor till att Fridas intresse för sporten växte sig ännu starkare var Mattias Matsson, fysiolog i Örebro Hockey och föreläsare på GiH. En annan katalysator var Peter Edholm, även han lärare på tränarprogrammet.

– Då fick jag verkligen upp ögonen för hur mycket mer än bara det man ser på isen det finns att mäta och analysera. ”Shit, det här är ju skitkul”, minns jag att kände, berättar Frida. 

Annars är det till stora delar de sociala aspekterna som fått Frida att bli en årskortsinnehavare i Behrn Arena.

– Det är en riktig folkfest när Örebro spelar hemmamatch, och en så otroligt fin gemenskap. Jag har märkt att många av mina tjejkompisar som jag tar med mig på hockey inte fattar hur roligt det är förrän de kommer dit. Det har blivit ett mission för mig att få fler tjejer att gå på hockey, säger Frida.

– Jag har en tjejkompis som går på varje hemmamatch och vi har en tradition att vi ses i första pausen och tar ett glas bubbel i baren, berättar Frida vidare. 

Tjatar för att få in vegokorv på menyn

Många supportrar kan nog känna igen sig i vikten av att bygga upp vissa rutiner runt matcherna. Antingen av trivsel och bekvämlighet, eller av vidskeplighet. Och visst har även Frida hittat sina framgångsfaktorer när det kommer till matchdagar.

– Om jag ser matchen hemma äter jag alltid korv när det är match, det är superviktigt. Men eftersom jag är vegetarian kan jag inte göra det på hemmamatcherna, även om jag tjatat på dem i arenan att ta in vegetarisk korv i kioskerna.

– Det jag gör i stället är att klä upp mig i min signerade matchtröja, som är det dyrbaraste jag har i mitt liv.

– ... efter min sambo, skyndar sig Frida att lägga till. Men det var han som köpte den till mig så han vet hur mycket den betyder för mig, haha.

Den signerade matchtröjan var en (viktig) del i en större uppvaktning av Frida på hennes 35-årsdag. Som så mycket annat i hennes och sambons liv kretsade den kring Örebro Hockey.

– Ett par dagar innan min födelsedag hade sambon ordnat en överraskningsresa till Leksand där vi såg Örebros SHL-premiär, åt middag och fick höra tränarna prata om säsongen. Själva matchen vann Örebro med 5-3 och spelade så jäkla bra. På själva födelsedagen såg vi hemmapremiären och då fick jag den signerade matchtröjan. De dagarna och upplevelserna var helt otroliga, det var verkligen perfekt, berättar Frida.

Fann meningen med livet i unga år

Yogan då? Jo, den har funnits länge i Fridas liv. Som yngre var hon tävlingsdansare, och började yoga för att hantera stressen och pressen runt tävlingarna. 21 år gammal utbildade hon sig till yogalärare och började känna att det var meningen med livet (”efter hockey, så klart!”). För några år sedan kom ett telefonsamtal som landade helt rätt hos Frida. 

– Det var en yoga-kollega som kört lite träning med Örebro Hockey som skulle sluta och hon frågade mig om jag ville ta över hennes roll. Jag tackade ja på stående fot, skrattar Frida.

– Jag var redan helt övertygad om att yoga kan hjälpa lagidrottare att prestera bättre, dels genom ökad rörlighet, dels det mentala. Yoga är en väldigt bra balans mellan fysisk träning, rörlighetsträning och mental träning, understryker Frida.

Upplägget så som det sett ut hittills är att Frida kör yoga med spelarna i Örebro under försäsongen, men när SHL-säsongen väl börjar tar yogalektionerna en paus.

– Men jag är övertygad om att de skulle må jättebra av att ha yoga ett par gånger i veckan även under säsong, säger Frida. 

– Min sambo brukar säga att jag borde gå ner och prata med dem när det går dåligt, haha, men även några spelare har sagt att de saknar yogan och skulle vilja ha det även under säsongen.

IMG_3886 (1)

Frida Wirsén med Örebro-laget.

Unikt koncept

Kanske ska Örebrospelarna vara glada över att få yoga över huvud taget, för såvitt Frida vet är det inte ett vedertaget koncept inom SHL-hockeyn.

– Nej, Örebro är enda laget som tränar yoga. Jag har i alla fall inte hört talas om något annat lag som gör det.

En vanlig yogaträning för Örebrospelarna pågår en timme, och primärt fokus är att hitta andningen, landa i sig själv och stänga allt runtomkring ute. Därför inleds yogaklassen med lugn musik, innan fokus övergår till rörlighetsövningar. 

– Vi jobbar jättemycket med rörligheten i höfter och ljumskar, vilket man till exempel kan göra i lizard pose och happy baby, säger Frida.

”Han är jättestel!”

Mot slutet av passet kan det hända att spelarna får göra barnets position eller shavasana och landa i ett lugn, kanske till och med slumra till. 

– De brukar vara rätt slitna i slutet av passet, de använder ju muskler de normalt inte använder och ser ut att må relativt dåligt ibland när de ska gå ner i en övning, skrattar Frida.

Föga förvånande håller Frida målvakterna, Jhonas Enroth och Jonas Arntzen, som de vigaste i truppen. Men hon framhåller också en outsider:

– När Ludvig Larsson kom i somras tänkte jag ”oj, han är ganska vig”, säger hon.

Målvakterna och Ludvig Larsson är kanske, trots allt, att betrakta som undantag som bekräftar regeln. Frida hymlar inte om att den stora merparten av spelarna är i skriande behov av rörlighetsträningen, och har inga problem att plocka fram ett exempel på en orörlig adept.

– Mathias Bromé, han är jättestel! säger hon med ett skratt.

– Jag tror också att han var ganska skeptisk till yoga i början, men att det börjat gå upp för honom att det är både mysigt och välbehövligt.

Ur ett supporterperspektiv har innevarande säsong varit tuffare än vanligt för Frida och hennes Örebrovänner. Men trots att det varit rörigt både på och utanför isen hyser Frida goda förhoppningar om ett avslut i dur.

– Hoppet är det sista som överger en, och jag önskar av hela mitt hjärta att vi återupprepar fjolårets succé och går till semifinal, avslutar hon.

Johan Hagesund