Lilla orten med stora laget: "Betyder otroligt mycket"

Det bor drygt 16 000 personer i Leksands kommun. 

Det bor drygt 6 500 personer i tätorten.

Förra säsongen hade Leksands IF ett publiksnitt på 6 556 personer under sina SHL-matcher. 

En lika häpnadsväckande som otrolig ekvation – publiksnittet är alltså större än tätorten Leksands hela befolkning. 

Det är fascinerande hur lilla Leksand har kunnat bli en av svensk hockeys mest välkända och framgångsrika hockeyklubbar, en klubb som har supportrar runt om i hela landet, och som lyckats skapa kommersiella möjligheter att hänga med på högsta nivå.

– När jag nämner Leksand så är det aldrig någon som frågar var det ligger, det vet alla redan. Det säger en del, det finns inte många småorter i Sverige som har en sådan självklar plats i geografin, säger klubblegendaren Jonas Bergqvist.

Hockeyns betydelse för orten är omätbar.

– Den betyder otroligt mycket. Ishockeyn är en del av kulturen i Leksand. Det finns många som lever för ishockeyn där. Jag har hört att man till och mätt produktionen på industrier i området efter vinster och förluster, där produktionen går upp när Leksand vinner matcher. 

Låg i framkant

Vad är det då som gjort att Leksand lyckats? Jonas Bergqvist menar att det handlar om klubbens förmåga att hela tiden ligga i framkant av utvecklingen. 

– Framgång är sällan en slump. Man hade konstfruset redan 1956, hade den sjunde arenan med tak som byggdes i landet, och var först med hockeygymnasium. Man skapade förutsättningar för att ligga i framkant. Backar vi bandet så kom de flesta bästa spelarna från Norrbotten, det var för att de hade mer is och kunde träna mer än dem i Skåne... det säger sig självt: har man bättre förutsättningar än andra så ökar oddsen att bli bättre. Där har Leksand varit bra, säger Bergqvist.

BILDBYRÅN

En ung Jonas Bergqvist 1981. 

Det var under 50-, 60- och 70-talet som Leksand hade sin storhetstid.

Det var då svenska folket valde antingen Brynäs eller Leksand att hålla på, det var de två storklubbarna, och det är också grunden i att just de två klubbarna idag har supportrar runt om i hela Sverige.

Skåningen Jonas Bergqvist var just en av dem som valde – och han valde Leksand.

– Leksand vann några SM-guld i rad och hade snyggast tröjor, så jag började hålla på dem. Därför var det en dröm när jag kom till deras hockeygymnasium, säger han.

– Om jag ska bli filosofisk så var det då mitt liv började, när jag kom till Leksand. Kom dit som 16-åring med en klump i magen, men blommade ut och älskade klubben direkt. Jag fick otroligt starka känslor för Leksand. Jag spelade för en större mening än att få in pucken i mål. Jag visste att om laget vann matcher så gick företagen på orten bättre och husägare kunde få bättre betalt för sina hus. Hockeyn var en angelägenhet för alla och påverkade allt.

Nära ett SM-guld 1989

Leksand vann tre raka SM-guld 1973, 1974 och 1975.

Sedan startade Elitserien – och sedan dess har Leksand faktiskt aldrig vunnit.

Närmast var man 1989, då man spelade sin enda (!) final sedan Elitserie-starten, men föll mot Djurgården. 

– Vi ville skapa nutidshistoria med Leksand det året. Då var det fjorton år sedan klubben hade vunnit guld senast. Vi vann alla grundseriematcherna mot Djurgården och även första finalmatchen, men lyckades inte knyta ihop säcken. De började spela lite annorlunda i andra matchen, den stod och vägde, och hade vi vunnit den tror jag de hade tappat tron på sin nya idé. Men de vann, fick över det mentala på sin sida och vi orkade inte riktigt ladda om.

BILDBYRÅN

Jonas Bergqvist var inte ensam skåning i Leksand, här är fem skåningar i laget 1987: Robert Burakovsky, Stefan Nilsson, Peter Imhäuser, Jonas Bergqvist och Stefan Larsson. 

Det var den stora chansen?
– Ja, men 1997 svider kanske ännu mer för mig. Då hade vi verkligen chansen. Vi förlorade den femte och avgörande semifinalen mot Färjestad på övertid. Det är den bittraste förlusten i hela min karriär. Vi hade verkligen ett bra lag då, det där retar mig än idag. 

Leksand var uppe i Elitserien från 1975 till 2001, innan man sensationellt åkte ur.

Därefter har det varit pendlande mellan de två högsta serierna, men sedan 2019 har man spelat i SHL.

Från spelare till klubbdirektör

Jonas Bergqvist spelade sin sista säsong i Leksand 1998 (enda klubben han spelat med på SHL-nivå). 1999 klev han in som klubbdirektör i klubben och blev kvar i sju år på den posten. Under hans tid byggdes nya hemmaborgen Tegera Arena.

– Bygget av arenan föregicks av en noggrann förstudie. Det var en stor arena för en liten ort. Vi fick ställa frågor till oss själva. Vad är den största risken om vi bygge? Ekonomin. Vad är den största risken om vi inte bygger? Ekonomin. Någonstans måste man ha modet att ta beslut. Vi vågade ta beslutet och arenan har varit viktig för klubben.

Lilla Leksand tävlar med storstäder, det är en kommersiell utmaning?
– Antingen tycker man synd om sig själv eller så hittar man lösningar och folkligt engagemang. Det sistnämnda har vi enormt av i Leksand. Vi hittade vägar. Under min tid skapade vi bland annat kontakter ner i Stockholm, där många ville vara med på vår resa. 

Det är fint med den lilla orten i det stora rummet?
– Det vinns en viss charm med det, absolut, men man ska också förtjäna sin plats. 

Jonas Bergqvist är skåningen som blev förälskad i Leksand. 

– Leksand finns överallt. Det är alltid leksingar på bortastå, när man är ute och åker träffar man alltid leksingar. Stundtals genom åren har det talats om publikkris, men jag har aldrig upplevt den. Vad man än kom när jag spelade med Leksand så var det fullsatt. 

NOTERAT...

– Leksand har vunnit fyra SM-guld, men alla vanns innan Elitserien startade 1975. Masarna vann bland annat tre raka guld precis innan Elitserie-bildandet.

– De två första åren i Elitserien så vann Leksand brons, men därefter var det tyngre. De tio efterföljande åren slutade med två semifinalplatser, men också sju missade slutspel och ett negativt kval. 

– Leksand har spelat en SM-final sedan 1975, och det var 1989. Det slutade med förlust mot Djurgården.

– 2000-talet var präglat av jojo-pendlande mellan SHL och HockeyAllsvenskan. Under 18 säsonger mellan 2001 och 2019, så gjorde man tolv allsvenska säsonger och sex säsonger i SHL, med flera upp- och nedgångar. 

TIDSLINJE

1975/76: Leksand är en av tio klubbar som är med under första säsongen i Elitserien.

1979/80: Leksand tar sin första serieseger sedan Elitserien bildades. 

1988/89: Leksand når SM-finalen för första och hitintills enda gången i Elitserien/SHL, men förlorar mot Djurgården. 

2000/01: Efter 26 säsonger i Elitserien, så åker Leksand för första gången ur serien.

2012/13: Leksand går upp i SHL igen, efter sju år i HockeyAllsvenskan. 

2018/19: Senaste avancemanget till SHL för Leksand, och sedan dess har man spelat i högsta serien.

PROFILER

BILDBYRÅN

Jonas Bergqvist är en av Leksands största profiler genom tiderna. 

Jonas Bergqvist

Det vimlar av stora profiler i Leksand, men isolerar vi till tiden i Elitserien så är Jonas Bergkvist en av de absolut största. Han var en av svensk hockeys stora profiler under många år och var ett permanent inslag i Tre Kronor. Forwarden, med den klassiska helikopter-målgesten, har gjort flest matcher och poäng för Leksand i Elitserien.

BILDBYRÅN

Magnus "Sigge" Svensson var länge en av de ledande spelarna i Leksand. 

Magnus Svensson

Magnus "Sigge" Svensson är också en stor profil i Leksand. Smålänningen kom till klubben i unga år, och har inte spelat för någon annan klubb på seniornivå i Sverige. Det blev femton säsonger i Leksand och massor av poäng. Var känd för sitt fina spelsinne och sitt skott – och var given i Tre Kronor. 

BILDBYRÅN

Leksand-legendaren Mats Åhlberg signerar tröjor i Tegera Arena 2022. 

Mats Åhlberg

En av de stora profilerna i klubben som debuterade redan 1966, och som spelade fram till 1981. Han var med och vann fyra SM-guld, och gjorde därefter stora prestationer i Elitserien där han bland annat vann poäng- och skytteligan. Gjorde dessutom många landskamper. 

BILDBYRÅN

Dan Söderström vann assistligan i Elitserien två år i rad på 70-talet.

Dan Söderström

Också en av de stora profilerna på 70-talet och bildade inte minst en fruktad kedja med Mats Åhlberg och Dan Laabraaten. Spelade med Leksand mellan 1966 och 1981, och var liksom Åhlberg med under den första tiden i Elitserien. Vann assistligan i serien två år rad, bland annat (1977, 1978). 

Niklas Eriksson, i dag huvudtränare i SHL och Örebro, är en av många spelare som varit Leksand trogen under många år. 

Niklas Eriksson

Det går att rada upp fler stora profiler från tidiga Elitserie-tiden, men bland de mer sentida hjältarna finns Niklas Eriksson. Forwarden var Leksand trogen under hela den svenska karriären, och var även med nere i HockeyAllsvenskan med klubben. 17 säsonger och 721 matcher i Leksand – de flesta av dem i Elitserien – imponerar stort. 

KLUBBFAKTA

Säsonger i SHL: 39 (1975-2001, 2002-2004, 2005-2006, 2013-2015, 2016-2017, 2019-)
SM-guld: 4 (alla tagna innan Elitserie-starten 1975)
Serie i dag: SHL 

TOTALT I ELITSERIEN/SHL

Flest matcher: Jonas Bergkvist, 503 matcher
Flest mål: Jonas Bergkvist, 193 mål
Flest assist: Jonas Bergkvist, 222 assist
Flest poäng: Jonas Bergkvist, 415 poäng (193+222) på 503 matcher 
Flest utvisningsminuter: Magnus Svensson, 586 minuter 

BÄSTA SÄSONGSNOTERINGARNA I ELITSERIEN/SHL

Flest mål: Mats Åhlberg, 39 mål, 1976/77
Flest assist: Marek Hrivik, 37 assist, 2020/21
Flest poäng: Mats Åhlberg, 64 poäng (39+25), 1976/77
Flest utvisningsminuter: Stefan Bergkvist, 167 minuter, 1998/99

SHL, som inledningsvis hette Elitserien, drog igång 1975. 

Under 50 år har totalt 25 olika klubbar spelat i ligan, från Färjestad som spelat samtliga 50 säsonger till Väsby som spelat en enda vinter i ligan. Alla 25 klubbar har på olika sätt satt avtryck i ligans historia, genom prestationer, profiler och supportrar.  

Under säsongen kommer samtliga 25 klubbar som spelat i ligan att lyftas fram genom artiklar, intervjuer, sociala medier-innehåll och bildspel. 

Sammanställning av alla artiklar