Situationsrummet förklarar videobedömningar
Publicerad:
Vi släpper varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar.
De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.
I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov. Det är inte vid alla målsituationer som domarna kan ta hjälp av videobedömning från situationsrummet utan endast vid händelser enligt listan längst ner i artikeln, enligt Spelregler för ishockey.
Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.
Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.
Situationsrummet på X
Under match när videobedömning har gjorts kan du direkt efter få en förklaring från situationsrummet på X (tidigare Twitter).
Situation 1: Rögle–Brynäs
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten på ett otillåtet sätt då en tillfällig lindrig kontakt skedde utanför målområdet vid en normal spelsituation. Därav, mål.
Förklaring:
Kontakt mellan anfallande spelare och målvakt sker utanför målområdet, och för att ett mål ska dömas bort ska en sådan kontakt vara en förseelse som motsvarar en utvisning, vilket det inte bedöms vara här. Därav döms mål.
Situation 2: Timrå–Skellefteå
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare blir intryckt av försvarande spelare i målområdet. Därav, mål. Detta enligt regel 69.1 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Anfallande spelare blir inknuffad i målvakten vilket initierar kontakten. I andra läget kan det upplevas som att anfallande spelare trycker till målvakten en gång till, men bedömningen är att det uppstår när han försöker resa sig och att det således är en konsekvens av en den första kontakten. Därav döms mål.
Situation 3: Färjestad–Örebro
Efter videobedömning framgår det att målet gjordes innan målburen var flyttad. Därav, mål. Detta enligt regel 78.4, ”Godkänt mål”.
Förklaring:
Målburen flyttas av försvarande spelare, i detta fall målvakten, men för att det ska kunna dömas mål krävs det att det fanns en omedelbar målchans i samband med flyttningen av buren – och det bedöms det inte ha varit i den här situationen, då spelaren som passade till målskytten inte ens hade fått pucken i samband med flytten av målburen. Därav ej mål.
Situation 4: Färjestad–Örebro
Efter videobedömning framgår det att pucken gått in i mål på ett felaktigt sätt. Därför, EJ mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål
Förklaring:
Vid videobedömningen framgår att pucken spelas in i målet bakifrån och inte in mellan stolparna.
Situation 5: Leksand–Malmö
Efter videobedömning framgår det att hela pucken passerade mållinjen. Därav, mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”.
Förklaring:
Vid videobedömningen konstateras att pucken har passerat mållinjen, därav mål.