SHL-DOMAREN: NICLAS WESTMAN

Förra veckan skrev vi om Teodor Sörholm, som är en av två nya linjedomare i SHL till den här säsongen. Den andre är Niclas Westman, 29.

– Det känns roligt och spännande. Det var längesen jag var så här taggad på en säsong, säger Niclas, som tidigare i karriären har dömt 21 SHL-matcher.

Vad blir den största utmaningen med att nu "på riktigt" ta klivet upp i SHL?
– Att ta plats och känna mig bekväm i ny liga, med nya spelare, tränare och kollegor. Allt blir större – mer fokus och mer påtryckningar. Det tror att jag blir de stora utmaningarna.

Han började sin domarbana för tio år sedan, tillsammans med sin tvillingbror Marcus. När de började plugga på universitet bestämde de sig för att avsluta de egna hockeykarriärerna och i stället kombinera studierna med att döma.

– Vi hade ingen aning hur lång tid plugget skulle ta och då sa vi att i lägger ned hockeyn. Vi skulle ändå inte bli några heltidsproffs. Då blev det att vi dömde i stället för att tjäna lite pengar under studietiden. Faktiskt var det vår pappa som anmälde oss till den där domarkursen. Han sa "ni ska döma hockey, inte spela", skrattar Niclas.

Följts åt i seriesystemet

Nu är det nästan på dagen tio år sedan som tvillingarna Westman gick den där domarutbildningen och sedan dess har de alltså mer eller mindre följts åt genom seriesystemen, men Niclas har hela tiden legat ett litet steg före Marcus. När de var i division 2 var Niclas den som först fick testa på HockeyEttan. Därefter tog båda klivet upp i HockeyEttan, men Niclas fick chansen i HockeyAllsvenskan ett år före Marcus. Nu får alltså Niclas ta klivet upp i SHL, medan Marcus är kvar i HockeyAllsvenskan. Därför var det inte enbart positiva känslor när Niclas fick beskedet att han skulle ta ett steg uppåt i seriesystemet.

– Så klart var det väldigt roligt, men i och med att brorsan dömer i HockeyAllsvenskan fick jag ändå en känsla av.... kanske inte skuld, men nästan åt det hållet. Jag kände: "Svinroligt, men brorsan då?".

Vad säger Marcus om att du får ta klivet upp?
– Han blir glad för min skull, men önskar självklart att han också hade fått ta steget upp. 

Vad säger er pappa nu när du och brorsan dömer på den nivån ni gör?
– Han är glad och känner stolthet över att vi tagit oss dit vi är. Han tycker att det är roligt att vi får göra det tillsammans.  Men sedan brukar vi få höra: "tänk vad glada ni ska vara för att jag anmälde er på den där domarkursen", haha.

Hur bra kan er pappa regelboken?
– Inte alls. Eller lite, men han är rätt färgad när han sitter och kollar matcher på tv:n så man blir mest irriterad på honom.

Slarvar med hushållssysslorna

För två år sedan intervjuade Västerbottens Folkblad tvillingarna Westman och då ombads Marcus beskriva Niclas med tre ord.

"Han har två sidor. En privat och en mer i jobb och dömning. I jobb och dömning är han driven och noggrann, privat är han lite mer lat och slarvig. Sedan är han sympatisk."

Niclas skrattar till när han påminns om detta.

– Det är lite både och. I arbetslivet är jag inte alls slarvig, men hemmavid är det nog så. Jag slarvar nog med hushållssysslorna och dammsuger inte alltid under sängen, säger Niclas, som vid sidan av dömandet jobbar som projektledare inom stål- och gruvindustrin.

Hur har det varit att du och brorsan har gjort den här resan tillsammans?
– Det är roligt att få uppleva det med honom. Vi har alltid haft samma intressen och att få fortsätta ha det är förstås jättekul. Tidigare spelade vi fotboll, hockey eller simmade och att fortsätta göra grejer tillsammans är kul.

Drömmer ni om att döma stora finaler tillsammans?
– Nja, vi pratar inte så mycket kring drömmar, men det hade såklart varit sjukt mäktigt att få döma en SM-final med brorsan.

Han berättar att under de första åren var dömandet mest ett sätt att tjäna lite extrapengar, men år två och tre började han inse att det fanns möjligheter att klättra uppåt.

– Då kom tävlingsinstinkten igång och jag blev extra sugen på att tävla och att försöka vinna, säger han.

Hur kommer det sig att du blev linjedomare?
– Svårt att säga, men jag fick börja som linjedomare och kände att jag tyckte om rollen och var inte desto mer intresserad av att prova som huvuddomare, och sedan dess har det fortsatt så. Visst skulle jag kunna testa att vara huvuddomare, men då känns det som att jag måste börja om. Jag vill satsa och se hur långt det här kan ta mig.

FEM SNABBA

Varför blev du domare?
– I början var det mest ett sätt att tjäna pengar, men också ett sätt att fortsätta hålla på med hockeyn.

Vad är din främsta styrka som domare?
– Det första jag kommer att tänka på är min skridskoåkning. Men det kanske jag inte ska skryta om i fall någon läser det här och tycker jag är kass, haha. Så då säger jag mitt lugn istället.

Tuffaste situationen att bedöma?
– Framförallt huvudtacklingar.

Bästa domarminnet?
– Jag vet inte. Jag får nog säga att det var när jag fick beskedet att jag skulle kliva upp i SHL, än så länge i alla fall.

Vad drömmer du om i framtiden?
– En SM-final.