Situationsrummet förklarar videobedömningar
Publicerad: 2021-10-22
2021-10-22
Vi släpper varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar. Den här gången tittar vi på; tre situationer med eventuell störning av målvakten, tre situationer om pucken varit över mållinjen, ett straffslag och två situationer där spelare dirigerar pucken in i mål med kroppen eller skridskon.

De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.

I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov. Det är inte vid alla målsituationer som domarna kan ta hjälp av videobedömning från situationsrummet utan endast vid händelser enligt listan längst ner i artikeln, enligt Spelregler för ishockey.

Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.

Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.

Situationsrummet på Twitter

Under match när videobedömning har gjorts kan du direkt efter få en förklaring från situationsrummet på Twitter.

Följ situationsrummet på Twitter här.

Situation 1: 16 oktober Timrå-Djurgården

Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”

{!B}

Situation 2: 16 oktober Oskarshamn-Växjö

Efter videobedömning framgår det att hela pucken passerade mållinjen. Därav, mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”

{!C}

Situation 3: 19 oktober Frölunda-Timrå

Efter videobedömning framgår det att hela pucken passerade mållinjen. Därav, mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”

{!D}

Situation 4: 19 oktober Frölunda-Timrå

Efter videobedömning framgår det att hela pucken INTE passerade mållinjen. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”

{!E}

Situation 5: 19 oktober Örebro-Oskarshamn

Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare avsiktligt dirigerat pucken i mål med sin kropp. Därför, EJ mål. Detta enligt regel 78.5 i ”Underkända mål”

{!F}

Situation 6: 21 oktober Brynäs-Malmö

Efter videobedömning framgår det att pucken spelades i mål med en distinkt sparkrörelse. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 78.5 ii ”Underkända mål”

{!G}

Situation 7: 21 oktober Brynäs-Malmö

Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”

{!H}

Situation 8: 21 oktober Brynäs-Malmö

Efter videobedömning framgår det att straffskytten stannade och drog pucken bakåt innan den spelades i mål. Straffslaget är då förverkat. Därför, EJ mål. Detta enligt regel 24.2 ”Straffslag, procedur”

{!I}

Situation 9: 21 oktober Timrå-Linköping

Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten på ett otillåtet sätt då en tillfällig lindrig kontakt skedde utanför målområdet vid en normal spelsituation. Därav, mål.

{!J}

{!A}

Martin Bergh