SITUATIONSRUMMET FÖRKLARAR VIDEOBEDÖMNINGAR

Publicerad:

Lär dig mer om bedömningar

Vi släpper varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar. Den här veckan har några situationer vi kikar lite närmare på.

De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.

I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov. Det är inte vid alla målsituationer som domarna kan ta hjälp av videobedömning från situationsrummet utan endast vid händelser enligt listan längst ner i artikeln, enligt Spelregler för ishockey.

Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.

Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.

Situationsrummet på Twitter

Under match när videobedömning har gjorts kan du direkt efter få en förklaring från situationsrummet på Twitter.

Följ situationsrummet på Twitter här.

Situation 1: 23 september HV71-Oskarshamn

Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare initierat relevant kontakt som är mer än tillfällig och hindrade målvakten på ett otillåtet sätt. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.4 ”Interference on the goalkeeper, kontakt utanför målområdet”

Se situationen här.

Förklaring: 

Målvakten har blockerat pucken och har kontakt med målområdet. Anfallande spelare (blå tröja) drar fram pucken med sin klubba ur målvaktens plockhandske på isen, och målet ska därmed ej godkännas.

Situation 2: 26 september Frölunda-Linköping

Efter videobedömning framgår det att pucken har gått i mål efter en förtidig avblåsning. Puckens spelades dock in i mål efter avblåsningen. Därför, EJ mål. Detta enligt regel 37.3 ”Målsituationer som kan videobedömas”.

Se situationen här.

Förklaring: 

I den här situationen har domaren blåst av spelet för blockering och strax efter ligger pucken i mål. Efter att domarens signal kommer skjuter anfallande spelare (röd tröja) in pucken i mål. Spelet är alltså redan avblåst för blockering när skottet kommer, och målet ska därmed ej godkännas. 

Situation 3: 28 september Oskarshamn-Timrå

Efter videobedömning framgår det att hela pucken INTE passerade mållinjen. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”.

Se situationen här.

Förklaring: 

Här går pucken upp blixtsnabbt mot ribban och ut igen och kontrollen handlar om ifall pucken varit över mållinjen eller inte. På reprisbilderna kan vi konstatera att den tar i ribban och ut igen, och att den i andraläget inte heller passerar mållinjen. Därmed ej mål. 

Situation 4: 28 september Oskarshamn-Timrå

Efter videobedömning framgår det att hela pucken passerade mållinjen. Därav, mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”.

Se situationen här.

Förklaring: 

Även här går pucken upp blixtsnabbt mot ribban och ut igen och kontrollen handlar om ifall pucken varit över mållinjen eller inte. På reprisbilderna kan vi konstatera att pucken den här gången tar i den vita innerribban i målet och ut igen. Pucken har alltså varit över mållinjen och det är ett godkänt mål. 

Situation 5: 28 september Luleå-HV71

Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper”.

Se situationen här.

Förklaring: 

Här står en anfallande spelare (röd tröja) framför målvakten när målskottet kommer. Spelarens skridskor nuddar delvis toppen av målområdet. 

Målområdeslinjen tillhör både målområdet och vit is, och i det här fallet stör inte anfallaren målvakten på ett otillåtet sätt, så målet ska godkännas.

Martin Bergh