SITUATIONSRUMMET FÖRKLARAR VIDEOBEDÖMNINGAR
Publicerad:
Vi släpper varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar. Den här gången tittar vi på flera situationer rörande målvaktsinterference, straffslag samt styrning med eventuell hög klubba.
De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.
I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov. Det är inte vid alla målsituationer som domarna kan ta hjälp av videobedömning från situationsrummet utan endast vid händelser enligt listan längst ner i artikeln, enligt Spelregler för ishockey.
Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.
Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.
Situationsrummet på Twitter
Under match när videobedömning har gjorts kan du direkt efter få en förklaring från situationsrummet på Twitter.
Situation 1: 4 mars Malmö-Linköping
Efter videobedömning framgår det att pucken styrs av klubban under ribbans höjd. Därav, mål. Detta enligt regel 80.3 ”Spel med hög klubba”.
Förklaring:
Den avgörande faktorn är var pucken träffar klubban i förhållande till ribbans höjd, som är referenspunkten för om det ska godkännas. På bilderna som vi har att tillgå i situationsrummet kan vi se att pucken träffar klubban under ribbans höjd, och målet ska därmed godkännas.
Situation 2: 4 mars Rögle-Växjö
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
Kontakten mellan Röglespelaren och Växjömålvaktens klubba bedöms inte påverka målvaktens förmåga att rädda pucken då kontakten sker när pucken är på väg att passera målvakten. Därmed är det ett godkänt mål.
Situation 3: 7 mars HV71-Skellefteå
Bedömning av situationen har gjorts med stöd av Regel 24 Straffslag och Regel 37 Videobedömningar.
Förklaring:
Pucken rör sig framåt när straffläggaren tappar den. Vid nästa situation drar han pucken bakåt, men skridskorna rör sig fortfarande framåt under hela situationen. Därmed är det ett godkänt mål.
Situation 4: 9 mars Frölunda-Färjestad
Efter videobedömning framgår det att hela pucken INTE passerade mållinjen. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”.
Förklaring:
Här kontrollerar vi om pucken varit över mållinjen eller ej. På bilderna kan vi konstatera att pucken tar i stolpen och ut igen, och det är därmed inte mål.
Situation 5: 9 mars Luleå-Malmö
Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper”.
Förklaring:
I den här situationen kan vi se att pucken ligger lös hela tiden. Anfallaren (vit tröja) får loss pucken till en medspelare som sedan skjuter pucken i mål. I situationen är det även en försvarande spelare (röd tröja) som knuffar in anfallaren i målvakten och är den som orsakar den kontakten. Målet ska därmed godkännas.