Folkstrand: "Kommunikationen är viktig"

Publicerad:

Önskelådan

ÖNSKELÅDAN. Hur jobbar domare under en match? SHL-huvuddomaren Kristoffer Folkstrand berättar om snacket på isen, diskussionen med tränarna och analyserna av situationerna som sker.

ÖNSKELÅDAN. Under sommaren publiceras supporterönskat innehåll i SHL:s kanaler - och Ture har önskat en artikel om hur domarna arbetar under match, bland annat om hur de kommunicerar och diskutera beslut.
Ture skriver om sig själv:
Jag heter Ture och är 13 år. Jag hejar på Skellefteå AIK, jag bor i Alingsås så jag brukar gå på många bortamatcher som är ganska nära mig. Jag går t.ex på matcher mot HV71 och Frölunda.

Det händer mycket under en hockeymatch. 60 minuter med tusentals olika situationer, händelser och detaljer som påverkar spelet.

Mitt i händelsernas centrum - viktiga men ska helst inte synas speciellt mycket - finns domarna.

Domarna i SHL är de bästa i Sverige, domarna som jobbat sig hela vägen upp i systemet.

När Kristoffer Folkstrand, som gjorde sin debutsäsong som heltidsanställd SHL-huvuddomare gångna säsongen, ska peka på vad som är en av de största skillnaderna mellan lägre divisioner och SHL så blir svaret:

Kommunikationen.

– Det är en stor del, att kommunicera både med varandra och lagen, att skapa förståelse för varandra. Där upplever jag nog är den största skillnaden, säger Kristoffer Folkstrand.

Kommunikation under en match kan delas upp i många delar.

För det första: förberedelsen. Inför varje match går domarna som ska döma igenom förutsättningarna, för att dels snacka ihop sig, dels skapa en förberedelse inför det som ska hända på isen.

– Vi brukar sätta upp lite ramar om vad vi kan förvänta oss av matchen. Hur lagen spelat senaste tiden, om någon spelare har en viss historik vi behöver känna till. Någon domare kanske inte dömt något av lagen på länge medan någon annan dömde dem förra veckan, då kan vi uppdatera varandra. Vi försöker förbereda oss på hur matchen kan bli, vilka tendenser som finns, och mycket är ofta kopplat till tabellen, säger Kristoffer Folkstrand.

– Men vi pratar också hur lagen spelar, vad de har för uppspel, hur de brukar ställa upp i powerplay. Det påverkar vårt rörelsemönster och hur vi positionerar oss. Har vi ett lag som har långt mellan lagdelarna så betyder det också att vi har långt mellan huvuddomarna, till exempel. Vet vi hur lagen spelar är det lättare att läsa av spelet och dela upp banan mellan oss domare.

Har ett kommunikationssystem

Snackar ni med lagen innan match?
– Nej, vi har ingen bokad tid så, men vi stöter ju på varandra i katakomberna och då pratar vi ju lite. Under slutspelet har vi börjat med att ha ett möte med lagkaptenerna inför varje slutspelsserie. Bara snackar lite om var vi har varandra, vad vi kan förvänta oss, se vad vi har sett under säsongen. De får göra vad de vill med den informationen, men då vet de vad vi vet. Vi är öppna med varandra kring vad vi vill ha för typ av matcher.

231021 Domare Kristoffer Folkstrand och Rögle BKs Linus Sandin under ishockeymatchen i SHL mellan Rögle och Timrå den 21 oktober 2023 i Ängelholm. 
Foto: Petter Arvidson / BILDBYRÅN / kod PA / PA0674
ishockey ice hockey shl svenska hockeyligan swedish hockey league rögle timrå rögle PETTER ARVIDSON / Bildbyrån

Under matchen kommunicerar domarteamet genom ett internt kommunikationssystem.

– Vi har utvecklat vår kommunikation där. Tidigare kunde det vara långa utläggningarna, nu har vi mer korta och direkta kommandon. Innan var det nästan mer att det störde än hjälpte, nu har vi hittat ett bra arbetssätt, och ibland är det helt tyst och det är bra.

Vad pratar ni om?
– Det kan vara var vi har blicken, så att någon annan kan fånga upp en annan situation. Eller när någon ser en tendens, att något kan vara på väg att hända, så att vi andra är förberedda.

Kommunikationen med lagen under matchen ska ske via lagkaptenerna.

– Så säger reglerna. Det är de som får komma och fråga om en situation eller hur vi tolkat en viss regel. Kommer en kapten och klagar på något så ska vi enligt regelboken döma en tvåminutersutvisning, men det förhåller vi oss inte alltid till. Vi har en dialog och skapar en relation med spelarna, vi vet var vi har varandra. Vi bygger förtroende över tid. Vi förstår att spelare blir förbannade ibland, speciellt i stridens hetta.

Som trevligast på isen

Tränarna vinkar till er ibland för att prata, har ni skyldighet att åka dit?
– Det är helt på våra villkor om vi vill åka dit och prata eller inte. Vi har kommit överens om, och det är alla lag med på, att kaptenen är det huvudsakliga språkröret för laget. Tränarna har valt ut en kapten som de anser representerar dem bäst, och då är det vår kommunikationsväg. Vi har också sagt att vi bara ska förklara saker en gång, och det gör vi för kaptenen. Det är ingen som betalt biljetter för att vis ska åka runt och prata med både spelare och tränare hela tiden. När vi pratar med tränaren är det något speciellt, någon komplex situation eller där det kan vara svårt att förstå en regel fullt ut. Ibland har vi mycket på att vinna på att förklara även för tränarna, alla blir inte nöjda med svaret men de får en förklaring, och vi kan gå vidare. Men vi kan inte prata om allt med alla, då skulle vi inte göra annat än att prata under en match.

230923 Domare Kristoffer Folkstrand pratar med HV71s Isac Brännström under ishockeymatchen i SHL mellan HV71 och Oskarshamn den 23 september 2023 i Jönköping. 
Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅN / kod CS / CS0429
ishockey ice hockey shl svenska hockeyligan swedish hockey league hv71 oskarshamn CARL SANDIN / Bildbyrån

Hur gör ni när det blir fel?
– Det händer sällan att man tar ett beslut som man direkt känner är fel, men gör man det är man snabb att lägga sig platt. I alla fall jag. Ofta handlar det dock om att någon annan tycker att man gjort fel, medan man själv har en annan syn och har tagit ett beslut man är trygg i utifrån det man sett. Får man se i efterhand att det blev fel så får man be om ursäkt, men när man väl tar ett beslut så tar man det för att man anser det är rätt där och då. Ishockey är en bedömningssport och det går snabbt, och man kan se på saker olika.

Hur är stämningen på isen, skulle du säga?
– Väldigt bra. Det är en skev bild utifrån att det skulle vara ett tufft klimat på isen, där är det som trevligast. Det är väl mer utanför isen, när det inte handlar om spelare och ledare, som det kan vara en annan ton. Emellanåt brinner det till på isen, men jag upplever att det glöms ganska fort. Det är i stridens hetta. Det är enorma vinnarskallar där ute. Vi är inte heller dummare än att vi förstår att de försöker påverka oss domare.

Kan man påverka er domare?
– Det skulle jag inte säga, inte nu längre. Om jag ser till mig själv. Jag ska erkänna att man grubblade mer när man var yngre, tog in vad tränare och spelare sade. Det är klart man kan påverka våra tankar, vi är inte mer än människor, men det gäller att hela tiden gå tillbaka till grunderna. Vi är flera domare som stöttar varandra, så jag känner att vi är bra på att hålla oss till vår plan.

Finns kompensationsutvisningar?

Ett intressant idrottsämne: kompensation.

Finns det kompensationsutvisningar?

– Jag tittar mycket på sport och kan väl också känna ibland att det är en kompensationsutvisning, men som domare går man aldrig in för att leta upp situationer att döma. Skulle vi börja jämka tror jag vi skulle få det otroligt jobbigt. Det är bättre att erkänna sina fel i så fall. Man försöker alltid döma varje situation för sig, oberoende av annat.

Ibland kan man känna att en utvisning ligger i luften, kan ni domare också känna det?
– Ja, det kan man känna. Kanske inte utifrån ett lag, men från en enskild spelare. Kan vara någon som varit inne i tre raka byten och kört 110 i närkamperna, och legat på gränsen till en huvud- eller knätackling. Då vet man att man ska ha extra koll. Det bästa där är att försöka förebygga situationen, söka upp spelaren och säga att vad vi sett, att det inte varit över gränsen men att det varit nära, så att han vet att vi har koll. Kan också vara så om det är gruff efter varenda avblåsning, då kan vi säga till lagen att lägga ner, att vi vill hitta ett bättre flyt i matchen.

I pauserna pratar domarna om matchen och kan även granska situationer som uppkommit.

– Vi kan titta på situationer för att rannsaka oss själva eller för att bemöta och hantera reaktioner. Vi sitter inte hela pauserna och kollar video, men om det är speciella situationer eller något som någon spelare frågat om.

Analyserar ni matchen djupare efteråt?
– Ja, men vi har ingen checklista, utan vad vi tittar på beror på lite. Har vi en domarcoach på plats kan han ha taggat upp lite situationer, annars kan det vara sådant som vi tar med oss själva. De flesta kollar hela matcherna i efterhand. 

Lite som spelare då?
– Ja, precis, men jag tror faktiskt vi är nördigare än spelarna där till och med. Vi har några spelare som blivit domare senaste åren, och de vittnar om att vi domare tittar mer och ältar våra insatser mer än vad spelarna gör.

Jonas Gustavsson