De prototypiska mästarna

Bortsett från Växjö Lakers 2015 (trea) och Brynäs 2012 (fyra) har inga blivande svenska mästare slutat lägre än på andra plats iSju a grundserien. Tuff sanning för de övriga lagen i år? Måhända, men dessa trender är ju till för att brytas.

Nu ska vi komma ihåg att det spelades 55 omgångar i grundserien fram till och med säsongen 2014/2015 vilket gör att vissa siffror kan bli lite orättvisa men inget är perfekt.

Det mästarlag som noterats för flest poäng i grundserien de senaste tio åren är Växjö Lakers som under 2017/2018 stod för fina 116 poäng på 52 matcher. De har också flest poäng per match (2,23). Därefter följer Skellefteå anno 2013 på 2,07 (114 poäng totalt) och året därpå med 2,02 (111 poäng) - båda gångerna med 55 spelade matcher.

Bara tre av tio mästarlag har haft en intern poängligavinnare som har gjort under 50 poäng på en grundserie. Växjös Robert Rosén gjorde 44 poäng 2014/2015, Färjestads Pelle Prestberg stod för 36 poäng 2010/2011 och Mattias Tedenby noterades för 31 poäng 2016/2017. Fyra lag har haft poängligavinnaren i sitt lag och ytterligare två har haft sin interna poängligavinnare på topp-3 i hela SHL's poängliga. Den lägst placerade poängkungen hos en blivande mästare var HV71's Mattias Tedenby som 2016/2017 gjorde 31 poäng och slutade på 24:e plats i poängligan.

En titt på skyttekungarna visar något helt annat. Inget mästarlag har haft en skyttekung som samtidigt varit ligans bästa målskytt. Två lag har haft de näst bästa målskyttarna; Brynäs Jakob Silfverberg slutade tvåa 2012 med sina 24 fullträffar. 24 mål gjorde även Växjös bästa målskyttar - de var två - sex år senare; Andrew Calof och Elias Pettersson.

Lagens skytte

När vi ändå är inne på skytte kan vi ta en titt på skottprocenten. I grundserien har mästarlagen - på lagbasis - haft en genomsnittlig skottprocent på 10,13 procent. Bäst skottprocent under tidsperioden vi tittar på hade HV71 anno 2009/2010. Jönköpingslaget gjorde då mål på 11,31 procent av sina skott i grundserien. Som av en händelse har laget även det högsta målsnittet av alla de tio mästarlagen - 3,42 mål per match på 55 matcher. Noterbart är att det därefter följer tre lag med ett snitt på 3,25 mål per match - två av vilka höll det snittet på 52 matcher.

{!A} {!B}

För att återgå till skottprocenten: Samma HV-lag noterades även för den största sänkningen av skottprocenten (-2,54 procentenheter) från grundserie till slutspel där man sköt på 8,77 procent. Omvänt: Fjolårets mästare, Frölunda, är de som mest höjde sin effektivitet från grundserie till slutspel - +4,17 procentenheter. Från 10,52 procents effektivitet till 14,69 procent i slutspelet. Det är också med bred marginal den bästa effektiviteten i slutspelet av ett mästarlag under de senaste tio åren.

Corsi inte lika gammalt

Det går också lite hand i hand med att laget faktiskt inte skapade de allra flesta chanserna. Frölundas Corsi låg nämligen under slutspelet förra året på 48,52 - vilket innebär att 51,48 procent av skottlägena var mot göteborgslaget under slutspelet. Sedan Corsi-mätningen infördes i SHL under 2015/2016 är det den lägsta noteringen för ett mästarlag.

{!C} {!D}

Tre av fyra lag har noterats för en lägre Corsi under slutspelet än i grundserien. Där är Växjö det enda lag som sticker ut åt andra hållet. Lakers höjde sin Corsi från 56,41 i grundserien till hela 60,77 i slutspelet under våren 2018.

Special teams

Powerplay och numerärt underläge brukar vara vapen som finslipas under grundserien inför ett stundande slutspel. Sju av de tio senaste mästarlagen har haft ett PP i grundserien som nätat på minst 21,14 procent av sina försök. De övriga tre nådde inte över 20 procent; Färjestad 2010/2011 (19,91), HV71 2016/2017 (16,67) och Växjö 2014/2015 (16,56). Trots dessa tre lags skrala produktion ligger ändå snittet för mästarna på 22,60 procent. Bäst i spelformen var Frölunda som nätade på 27,54 procent av de lägen de gavs.

{!E} {!F}

När det gäller spel i numerärt underläge har bara två av tio lag haft ett boxplay som klarar av färre än 80 procent av sina uppgifter; HV71 2016/2017 (76,56) och Frölunda 2015/2016 (78,32). Snittet för lagen ligger på 81,98 procent och det mest effektiva laget i numerärt underläge var Färjestad anno 2010/2011 som klarade av 87,2(!) procent av alla numerära underlägen.

Genomsnittet

Så, baserat på ovanstående kan vi konstatera följande: Det genomsnittliga mästalaget sett över de senaste tio åren spelar in 101,4 poäng. Man tar 1,89 poäng per match - kom ihåg att det skiljer sig lite då vi gått från 55 till 52 matcher - och gör i snitt 3,05 mål per match framåt.

Mästarna snittar som sagt 22,6 procents effektivitet i powerplay och 81,98 procents effektivitet i numerärt underläge. Deras poängkung ligger på ungefär 5,8:e plats i poängligan om vi räknar med Tedenbys 24:e plats. Tar vi bort den och bara räknar på de nio andra blir samma siffra 4,11:e plats. Skyttekungarna ligger på 6,8:e plats i snitt. Även här hade vi en skyttekung på 24:e plats i SHL (Simon Hjalmarsson). Tar vi bort den och räkna på de nio övriga blir samma siffra 4,67:e plats.

Mästarnas Corsi ligger i snitt på 54,91 i grundserien och 53,34 i slutspelet - men här är urvalet bara fyra år. Om vi istället tittar på skottprocenten ligger snittet på 10,13 procent i grundserien och 11,03 procent i slutspelet. Det gör att lagen i snitt blir 0,9 procent effektivare i sitt skytte i slutspelet.