SITUATIONSRUMMET FÖRKLARAR VIDEOBEDÖMNINGAR

Publicerad:

Lär dig mer om bedömningar

Vi släpper varje vecka en artikel där situationsrummet förklarar varför enskilda beslut fattats kring videobedömningar. Den här gången tittar vi på sex situationer rörande flera situationer med målvaktsinterference, puck över mållinjen och så en bedömning som vi vill förklara lite extra.

De allra flesta mål är naturligtvis enkla att godkänna utan någon större svårighet, men ibland uppstår situationer där det är klurigare och där domarna behöver hjälp av videobedömning.

I SHL:s situationsrum kontrolleras samtliga mål som görs och det är hit som domarna ringer för att få hjälp vid behov. Det är inte vid alla målsituationer som domarna kan ta hjälp av videobedömning från situationsrummet utan endast vid händelser enligt listan längst ner i artikeln, enligt Spelregler för ishockey.

Som grund gäller att domarens initiala beslut på isen gäller tillsvidare. Efter videobedömning kan beslutet bara ändras om det man ser i videon visar att beslutet är fel. Är beslutet felaktigt så ändras det, men om beslutet är korrekt så fastställs det.

Det förekommer dock situationer där det inte går att se om beslutet på isen är korrekt eller inte. Om videobedömningen inte kan avgöra om domarens beslut är korrekt är videobedömningen inconclusive.

Situationsrummet på Twitter

Under match när videobedömning har gjorts kan du direkt efter få en förklaring från situationsrummet på Twitter.

Följ situationsrummet på Twitter här.

Situation 1: 25 feb Växjö-Luleå

Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare blir intryckt av försvarande spelare i målområdet. Därav, mål. Detta enligt regel 69.1 ”Interference on the goalkeeper”.

Se situationen här.

Förklaring: 

Här är det den försvarande spelaren (gul tröja) som trycker in anfallaren mot målvakten och är således den som orsakar kontakten. Anfallande spelaren lämnar målområdet direkt och målet ska därmed godkännas.

Situation 2: 28 feb Timrå-Leksand

Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare INTE hindrade målvakten. Därav, mål. Detta enligt regel 69 ”Interference on the goalkeeper”.

Se situationen här.

Förklaring: 

Den anfallande spelaren (röd tröja) befinner sig framför målvakten, men på bilderna kan vi konstatera att det aldrig uppstår någon kontakt med målvakten. Det är således inte tal om goaltender interference och målet ska godkännas.

Situation 3: 28 feb Luleå-Brynäs

Efter videobedömning framgår det att hela pucken INTE passerade mållinjen. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”.

Se situationen här.

Förklaring: 

Här räddar målvakten med plockhandsken, som delvis hamnar innanför, eller i närheten av, mållinjen. Bedömningen rör alltså om vi kan se ifall pucken passerat mållinjen eller ej.

Vid bedömningar av detta slag behöver vi inte nödvändigtvis se pucken om vi med bestämdhet kan veta var den befinner sig. Om vi exempelvis vet att pucken befinner sig i plockhandsken, och att hela plockhandsken befinner sig innanför mållinjen, så kan vi döma mål. För att domarens beslut ska kunna ändras måste videomaterialet med säkerhet visa att domarens beslut var felaktigt. I detta fall går det dock att avgöra att hela pucken, som är inne i plockhandsken, inte har kunnat passera mållinjen.

Situation 4: 28 feb Oskarshamn-Malmö

Efter videobedömning framgår det att hela pucken INTE passerade mållinjen. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”.

Se situationen här.

Förklaring: 

Här kontrollerar vi om pucken varit över mållinjen eller ej. På bilderna kan vi konstatera att den tar i ribban och ut igen.

Situation 5: 2 mars Linköping-Timrå

Efter videobedömning framgår det att hela pucken passerade mållinjen. Därav, mål. Detta enligt regel 78.4 ”Godkänt mål”.

Se situationen här.

Förklaring: 

Här kontrollerar vi om pucken varit över mållinjen eller ej. På bilderna kan vi konstatera att hela pucken är över mållinjen och målet ska därmed godkännas. 

Situationsrummet kontrollerade omgående situationen och efter att ha konstaterat att pucken varit inne påkallades domarnas uppmärksamhet i arenan och spelet blåstes av. 

Situation 6: 2 mars Växjö-Oskarshamn

Efter videobedömning framgår det att anfallande spelare hindrade målvakten i målområdet. Därav, EJ mål. Detta enligt regel 69.3 ”Interference on the goalkeeper, kontakt inne i målområdet”.

Se situationen här.

Förklaring: 

Här vill vi förklara hur bedömningen gick till. 

Domaren på isen har tagit en avvaktande utvisning på en försvarande spelare (vit tröja). När en försvarare lägger ut pucken i zonen och en anfallare skjuter in den i mål blåser domaren. Kontakt tas med situationsrummet där missförstånd uppstår. Domaren vill kontrollera om pucken hinner passera mållinjen innan avblåsning, medan situationsrummet uppfattar det som att domaren vill kontrollera om det föreligger störning av målvakten. 

Situationsrummet får uppfattningen om att domarens bedömning på isen var att den anfallande spelaren ska utvisas för goaltender interference och initierade en videobedömning för att bekräfta sitt beslut. Videobedömningen kommer till slutsatsen att det föreligger en goaltender interference, och att domarens beslut på isen ska kvarstå, dvs ej mål. 

Efter videobedömningen uppdagar det sig att domaren dömt för utvisning av försvararen, och att den avvaktande utvisningen bryts när försvararen skjuter upp pucken i zonen, och att domaren därmed blåser för avbrott i spelet. 

Missförståndet till trots kan vi konstatera att slutresultatet blev detsamma oavsett vilken bedömning som gjordes, nämligen ej mål. 

Martin Bergh