HV71 i Elitserien sedan mitten av 80-talet

17 december 2012 10:57

I dagens alster från hockeyoraklet Gregor von Konow riktas strålkastarljuset på HV71 som spelat nästan 30 säsonger i följd i Elitserien. Årets säsong är klubbens 28:e på raken och under denna tidsperiod har HV71 inte åkt ner i Kvalserien en enda gång.


HV hade det svårt och motigt i sitt första försök i Elitserien, 1979/1980. Smålänningarna gjorde så gott de kunde men räckte inte till i det långa loppet, trots att man hade seriens bäste målvakt (Hannu Lassila). Laget blev tia och sist i serien med 20 inspelade poäng på 36 matcher, åtta efter nästjumbon Skellefteå, och blev nedflyttade till Div I.

- Tycker ändå att vi gjorde ganska bra ifrån oss med tanke på att vi var nykomlingar och förutsättningarna, sa HV-coachen Dan Hobér.

- Hade vi bara tagit lite fler poäng här och där hade vi hotat och kunnat snuva Skellefteå på niondeplatsen och fått spela i Kvalserien. Någonting jag tycker vi borde fått chans att göra. Det är inte ett dugg utvecklande för svensk hockey att få upp ett lag i Elitserien som är sämre än det som åker ur.

Roland E ovh I Hansen tog HV till Elitserien

Efter degraderingen till Div I var HV borta från Elitserien i flera år. Men i mitten av 1980-talet bestämde sig klubben för att göra en storsatsning för att nå Elitserien. En förutsättning för detta var att laget fick några förstärkningar utifrån. Inför säsongen 1984/1985 chockade HV hela Hockey-Sverige med att värva Roland Eriksson och Ivan Hansen från Leksand till klubben. Roland Eriksson och Ivan Hansen var två av landets bästa och skickligaste spelare (forwards).

- Vi var fullt medvetna om att vi måste satsa för att gå upp i Elitserien, sa HV-basen Denny Eriksson.

- Sedan vi gjort klart med Roland Eriksson var det inga större svårigheter att även övertala Ivan Hansen och flytta hit. Det var naturligtvis en stor sak för klubben att få hit två sådana toppspelare.

Roland Eriksson och Ivan Hansen gjorde ingen besviken. Tvärtom. De tog tag i taktpinnen och angav tonen omedelbart, var så bra som alla hade hoppats att de skulle var, öste in mål och poäng i matcherna och ledde laget till serieseger i Div I Östra och fram till Kvalserien. I Kvalserien blev det en hård kamp mellan HV och Troja/Ljungby om vilket lag som skulle vinna serien och ta hand om elitserieplatsen. HV drog det längsta strået till slut och toppade tabellen med en poäng tillgodo på tvåan Troja/Ljungby. Skyttekungen Roland Eriksson säkrade elitserieplatsen för HV när han slog in segermålet borta mot Västerås (3-2) i Rocklundahallen i sista omgången åtta minuter före full tid.

- Skönt att vi klarade av att ta oss till Elitserien, sa Roland Eriksson efteråt. Det hade inte varit något vidare att fortsätta spela ett år till i Div I. Jag ser fram emot att få spela i Elitserien igen. Vi har ett såpass bra lag att vi bör kunna etablera oss i mitten av tabellen.

HV trea i Elitserien

På sommaren 1985 kom finländaren och toppbacken Kari Eloranta till HV från NHL-laget Calgary Flames. Det skulle visa sig bli en av klubbens bästa och viktigaste värvningar genom tiderna. Eloranta växte omgående ut till en försvarsklippa i laget och drog med sig de andra spelarna till den ena fina insatsen efter den andra. När Elitserien var slutspelad hade HV mycket sensationellt spelat till sig en tredjeplats i tabellen efter ettan Färjestad och tvåan Södertälje. Det hade inte hänt tidigare i ligans elvaåriga historia att en nykomling fått en så framskjuten placering i Elitseriens grundserie.

Slutspelsplatsen blev definitivt klar sedan HV slagit AIK hemma med 6-3 i 36: e och sista spelomgången. HV var något av "Årets lag" i Elitserien. Att man sedan åkte ut i två raka matcher i semi mot de regerande svenska mästarna Södertälje är inget att säga om.

- Vi gav allt vi hade för att ta oss till slutspel och när vi klarat av det orkade vi sedan inte ladda om inför semifinalmatcherna mot Södertälje, sa HV-coachen Curt Lundmark.

- Laget var totalt slutkört plus att Södertälje var mycket bra lag och ett lag vi haft svårt mot under hela säsongen. Vi måste ändå var mycket nöjda med vår tredjeplats i serien och vad vi presterat under säsongen.

Eloranta bäst i Elitserien

Framåt handlade det mest om Roland Eriksson, Ivan Hansen och Hasse Wallin, som producerade mål och poäng i matcherna, och bakåt var Kari Eloranta centralgestalten och höll ihop försvaret på ett föredömligt sätt framför utmärkte målvakten Kenneth Johansson, som vann målvaktsligan i Elitserien, eller duktige andrekeepern Tomas Javeblad. Eloranta gjorde en strålande säsong - var bäst på isen i match efter match - och framstod som Elitseriens främste spelare totalt sett. Efteråt tilldelades Eloranta det nyinstiftade priset Guldhjälmen, som Elitseriens mest värdefulla spelare.

- En fantastisk spelare som orkar spela hur mycket som helst, sa Curt Lundmark och fortsatte:

- Karln blir ju aldrig trött. Han har varit helt ovärdelig för oss under säsongen
och varit en spelare och ledare som de andra i laget sett upp till. Just hans förmåga att alltid ge 110-procent i varje match är beundransvärd och någonting för andra spelare att ta efter.

En komplett hockeyback

Kari Elorantas styrka som back var att nästan inte hade några svagheter alls,frånsett att han inte gjorde många mål. Han var en bra skridskoåkare, spelskicklig, placeringssäker, brytsäker, fin passningsspelare, hans passningar var lätta och mjuka att ta emot och satt alltid på bladet, var bra på att att ta upp pucken i banan och föra in den i anfallszonen. Han spelade alltid lugnt och säkert i pressade lägen och blev bara bättre och bättre ju mer han fick spela. Kari Eloranta måste klassas som en av Elitseriens bästa backar genom tiderna.

– Det gick bra för mig när jag spelade i Leksand för några år sedan, sa Kari Eloranta. Men en så bra och jämn säsäsong som den här har jag aldrig gjort tidigare. Jag har verkligen sett fram emot matcherna och det har varit roligt och spela och då går det också bra. Vår styrka har varit att vi arbetat hårt i varje match och spelat som ett lag. Vi har haft två bra målvakter (Kenneth Johannson/Tomas Javeblad), som spelat hem många poäng åt oss, och vi har varit starka defensivt. Fungerar försvarsspelet fungerar även anfallsspelet. Sedan har vi också haft en bra sammanhållning och fin lagmoral.

Första guldet togs 1995

Kari Eloranta spelade även i HV påföljande säsong (1986/1987) och hjälpte laget till en femteplats i Elitserien (två poäng efter fyran Djurgården), innan han åkte hem till Finland och sitt Reipas Lahti för att spela i SM-ligan och ta hand om sin sportaffär.

För att några år senare dyka upp i Rögles elitserielag och även ta dem till slutspel. Tio år (1995) efter att HV gått upp i Elitserien blev smålänningarna mycket överraskande svenska mästare, efter att ha tagit sig till slutspel som åttonde och sista lag. HV slog Brynäs i finalserien med 3-2 i matcher, 5-4 i femte och avgörande. Segermålet slogs in av Johan Lindbom på övertid och Småland hade tagit sitt första SM-guld. Under 2000-talet har det blivit tre till (2004, 2008, 2010). HV har dessutom vunnit serien fem gånger på de nio senaste säsongerna. Ett imponerande resultat. Att HV kommer att var med i toppen i Elitserien i många år framöver är jag övertygad om. Klubben är en av de mest välskötta vi har i landet och har mycket god ekonomi. Det tillsammans med stommen av lite äldre och mer erfarna spelare plus alla talangfulla ungdomar man har och som är på väg upp gör att framtiden ser mycket ljus ut för HV.