von Konow: AIK är ett av tidernas skrällgäng i svensk hockey

6 februari 2013 09:23

AIK blev ett av tidernas skrällgäng i svensk hockey när man på våren 2010 mycket överraskande och tvärtemot alla tips gick upp i Elitserien. Av bara farten klarade AIK sedan inte bara av att hålla sig kvar i Elitserien, utan gick vidare till SM-slutspelet. Där chockade "Gnaget" alla med att slå ut seriesegrarna och de regerande svenska mästarna HV71 i fyra raka matcher i kvartsfinal. Gregor von Konows sista del i artikelserien om klubbarnas historia handlar om AIK.


Ett år efter det att AIK slagit ut HV71 gjorde laget om samma prestation när man skickade ut seriesegrarna Luleå ur slutspelet med 4-1 i matcher i kvartsfinalsspelet. Detta är en bedrift som inte går att kopiera. Att vi skulle få upp ett nytt lag från Allsvenskan i Elitserien som går till slutspel och semifinal två år i rad efter att ha slagit ut seriettorna är helt uteslutet. Det kommer inte att hända igen.

AIK, åkte ur Elitserien 1993, gick upp igen 1994, hamnade i stora svårigheter i slutet på 1990-talet. Laget fick allt svårare att hänga med och 2001/2002 blev AIK nästjumbo i Elitserien och skickades ner i Allsvenskan. AIK, som var i SM-slutspeler året före, hade inför säsongen blivit av med nio av sina tio bästa poänggörare, däribland skyttekungen Stefan "Myran" Gustavsson, 40 poäng (13+27), lagets två ledande backar, Dick Tärnström, 28 poäng (10+18) och Rikard Franzén, 26 (7+19), plus utmärkte målvakten Tim Thomas, som hade högsta räddningsprocent (91.75) av alla keepers i Elitserien. Det kunde förstås bara gå på ett sätt.

Klubbens dåliga ekonomi satte stopp för att skaffa ersättare, som höll elitserieklass. Laget räckte inte heller till i Kvalserien, där man blev trea och var långt efter Timrå och Leksand i tabellen.

- Vi blev dessutom av med ytterligare 14 spelare när vi åkte ner i Allsvenskan, sade AIK Hockeys ordförande Mats Hedenström.

- Att vi befann oss oss i en mycket svårt situation kunde vem som helst med insikt i verksamheten räkna ut.

Men snart skulle det bli ännu värre.

Åkte ner i ettan

AIK hade i och med det inlett en lång och mödosam ökenvandring. Efter två års spel i Allsvenskan blev AIK 2004 tvångsnedflyttade till Div I på grund av sin svaga och svajiga ekonomi. I det läget lämnade många spelare laget. När alla andra lag i ettan hade spikat sina trupper före midsommarafton hade AIK bara fyra spelare, målvakterna Jonas Gustavsson och Gustaf Wesslau samt
forwards David Engblom och Mattias Beck. Frågan var om AIK skulle få ihop fullt lag till seriestarten?

Det fick ledningen med Mats Hedenström i spetsen till slut. Ett år senare var AIK tillbaka i Allsvenskan. Den värsta krisen i AIK Hockeys långa och fina historia var över.

- Vi slet som djur, dag och natt för att rädda AIK: s hockeylag, konstaterade Mats Hedenström.

- Att vi trots allt kunde få ihop ett så bra lag att vi kunde vinna serien och återvända till Allsvenskan var mycket glädjande. Detta var den enskilt roligaste och viktigaste händelse under min tid som ordförande i AIK Hockey.

2008/2009 blev AIK med utmärkte Roger Melin som huvudcoach ett topplag i Allsvenskan, efter att ha stått och stampat på samma fläck i några år. Ett år senare var AIK ett elitserielag igen. AIK säkrade elitserieplatsen sedan man slagit Växjö hemma med 2-0 i sista omgången i Kvalserien på Hovet inför fullsatta läktare. AIK tog hand om andraplatsen i tabellen, 18 poäng på 10 matcher, tre efter ettan Södertälje, två före trean Rögle.

- Detta är bland det häftigaste jag varit med om under alla mina år inom hockey, sade AIK:s sportchef Anders Gozzi efter slutsignalen.

- Helt underbart att vi är i Elitserien igen. Nu ska vi se till så att vi blir kvar där också.

En bragd att ta steget upp

Det var en stor bragd av AIK att ta sig upp i Elitserien igen efter åtta års bortovaro med tanke på den turbulens det varit i klubben, plus det svåra ekonomiska läget. Flera gånger har AIK varit nära att gå i konkurs, men räddat hockeylaget i sista stund. Det som blev räddningen för laget och gjorde att det gick vägen var att man satsat på sina ungdomar och juniorer i så många år. En satsning som den legendariske tränargurun Verner Persson drog igång och lade grunden till när han anställdes i klubben i början på 1980-talet. Sedan har det bara varit att följa konceptet. Från det lag som tog upp
AIK i Elitserien 2010 var inte mindre än 13 av truppens 36 spelare juniorer. Flera andra i laget hade spelat ungdomshockey i AIK. Bara åtta stycken kom från klubbar utanför Stockholmsområdet.

- Det är klart att det var extra roligt att vi hade med så många egna spelare i laget, sa Anders Gozzi.

- Vi har alltid haft bra juniorer och det skla vi ha även i framtiden. Min
ambition har hela tiden sedan jag anställdes i klubben varit att vi ska verkligen satsa på våra juniorer. Det är förstås nödvändigt att göra om vi vill ha med ett bra lag i Elitserien framöver.

Totalsågade inför återkomsten i Elitserien

AIK kommer inte att ha någon chans att klara sig kvar i Elitserien. Jumboplatsen är vigd för det svartgula laget, trodde många i media. Men de hade fel, tokfel. AIK hade som nykomlingar aldrig åkt ur Elitserien tidigare, och skulle inte göra det den här gången heller.

Efter en ganska trevande inledning med bara sju poäng på de första nio matcherna och en jumboplats i serien blev AIK undan för undan bara bättre och bättre. När grundserien var slutspelad hade AIK mycket sensationellt och tvärtemot alla tips spelat till sig en slutspelsplats. AIK blev åtta i tabellen med 76 poäng på 55 matcher, två före nian Frölunda och tre före tian Timrå. Ett strålande spel av Viktor Fasth i kassen, bra backspel och hårda och rejäla arbetsinsatser i match efter match bäddade för framgången.

- Vi kan inte var annat än mycket nöjda med att vi tagit oss till slutspel, sade coachen Roger Melin.

- Det är många saker som varit bra, men framför allt vill jag framhålla att vi gjort jobbet i varenda match. Arbetsmoralen i laget är hög. Det är klart att det underlättar att ha en klassmålvakt som Viktor Fasth, men för att det ska fungera måste hela laget framför honom var bra. Ingen målvakt hur bra han än är klarar av att vinna matcher och ta poäng åt laget på egen hand.

Slog ut HV71 i SM-slutspelet

AIK skulle förstås inte ha några möjligheter att rubba seriesegrarna HJV 71 i kvartsfinal. Det var så förhandssnacket gick. Men har man som AIK en mycket bra och tät målvakt och ett lag som arbetar hårt finns det alltid en chans att vinna. AIK hade dessutom ett lag som passade utmärkt för slutspelshockey.

Laget åkte ner till Jönköping och vann den första matchen mot HV förvånansvärt enkelt med 4-1. I returen på Hovet blev det 3-0 till AIK. Med en ledning med 2-0 i matcher hade AIK fått HV71 dit de ville. Den tredje matchen, som gick i Jönköping, tog AIK hem med 3-1, efter att ha kampat ner smålänningarna med klassiskt gnagarbete. Efter den matchen var HV ett slaget lag. Sedan åkte man upp till Stockholm, där AIK vann med 4-1, avgjorde med tre mål i sista perioden, och HV skickades ut ur slutspelet i fyra raka matcher med målskillnaden 4-14 i baken. Tidernas sensation i SM hade fullbordats.

AIK vann framför allt därför att man arbetade mycket hårdare än HV, var effektivare, hade ett bättre försvarsspel och målvaktsmatchen, om det var någon sådan, vann Viktor Fasth i utklassningsstil.

- Tycker att vi var bättre än HV i varje match, sade lagets tuffing Patric Blomdahl.

- Efter 3-0-vinsten på Hovet i andra matchen kände hela laget att det här kommer att fixa sig. Vår höga arbetsmoral och Fasths suveräna målvaktsspel var det som sänkte HV.

Äventyret tog slut i semifinal

Plötsligt var AIK i semifinal. Längre än så gick inte laget. Men AIK föll verkligen med flaggan i topp mot de blivande svenska mästarna Färjestad efter fyra jämna och hårda matcher. Året därpå var det dags för AIK att slå till igen. AIK slog då ut seriesegrarna Luleå med 4-1 matcher i kvartsfinalen. AIK gjorde totalt 7-1 på Luleå i de två sista matcherna. Det är klart imponerande, samtidigt som man undrar var Luleå sysslade med?

Därefter tvingade AIK fram en sjunde och avgörande match mot Skellefteå i semifinal, där man förlorade med 3-5. Men hade AIK vunnit den andra matchen mot Skellefteå på Hovet (förlust med 4-5 på övertid) hade laget förmodligen gått till SM-final, eftersom man i det läget haft ledningen med 2-0 i matcher.